Det bästa för miljön är att ersätta en del av köttet med grönsaker och hållbart fångad fisk, eftersom köttproduktionen belastar miljön. Enligt nyare forskning kan det finnas sätt att producera miljövänligt kött i framtiden.

– Ett av de mest betydande sätten för konsumenten att påverka miljön är genom kosten. Det är kritiskt för klimatförändringen, Östersjön och naturens mångfald hur mycket och hurdant kött vi äter, säger programchef Jussi Nikula.

– På senaste tiden har det kommit mycke mera produkter som ersätter köttet och människor börjar bli mer medvetna. WWF:s köttguide bemöter konsumenternas rådande behov, säger naturskyddsexperten Stella Höynälänmaa.

Miljöexperter har redan länge varit medvetna om köttproduktionens negativa inverkan på naturen. Världen tål inte vår rådande köttkonsumtion. WWF publicerar för första gången i Finland en köttguide där det bedöms hur olika sorters kött inverkar på miljön. Guiden uppmuntrar att äta mindre och för naturen mer miljövänligt producerat kött. En avsevärd del av matens negativa miljöinverkan orsakas av produktionen av animalisk mat. Enligt WWF är köttet från nöt samt andra idisslare det sämsta alternativet med tanke på miljön eftersom produktionen lämnar ett stort koldioxidavtryck.

– Köttguiden hjälper finländare att äta mindre och mer naturvänligt kött. Vi uppmuntrar finländare att ersätta en del av köttet med grönsaker och hållbart fångad fisk, säger WWF:s generalsekreterare Liisa Rohweder.

Trafikljus

I köttguiden är de olika kötten från olika länder märkta med trafikljusens färger. Om man äter kött, ska man undvika de som är märkta med röd färg, de gula ska övervägas och de grönmärkta konsumeras med måtta.

“Äter du kött, välj det gröna. Har du svårt att hitta det i butiken, fråga försäljaren”

– De som fått ‘undvik’, alltså röd märkning, utgör den största belastningen på miljön, bland annat på grund av att det används mycket ohållbart producerad soja som föda för djuren. Odlingen av soja för köttproduktion leder till att skog huggs ner och minskar naturens mångfald, speciellt i Sydamerika, säger Höynälänmaa.

Även en del av finskt gris- och broilerkött har fått “undvik” märkningen eftersom det inte kan garanteras att produktionen av sojan är etisk även om det är frågan om finskt kött. Regnskogarnas mångfald lider av sojaproduktionen, men sojans andel i djurfodret har minskat. Man kan följa med situationen på WWF:s hemsidor.

“Överväg” produkterna som är märkta med gult belastar miljön mindre än de rödmärkta, men bör ändå undvikas. Grönmärkta är alltid det bästa alternativet och består av ekologiskt kött, men även det ska konsumeras i måttliga mängder.

WWF:s köttguide bemöter konsumenternas rådande behov, säger naturskyddsexpert Stella Höynälänmaa. Foto: Iiris Mattsson.

– Äter du kött, välj det gröna. Har du svårt att hitta det i butiken, fråga försäljaren, tipsar Höynälänmaa.

Man kan minska kostens inverkan på miljön genom att byta ut de rödmärkta köttet till de gröna. Från miljöns synvinkel räcker detta ändå inte. Köttets totala konsumtion måste minska.

Guidens “föredra” -kategori visar att till exempel sojaprodukter och nya bekantskaper så som bondböneprodukten härkis och baljhavre har liten miljöpåverkan jämfört med köttprodukter. Bästa alternativet för miljön är ändå att ersätta en del av köttet med grönsaker och hållbart fångad fisk.

Påverkar även Finlands miljö

Köttproduktionen försnabbar klimatförändringen och animalisk matproduktion är den största boven. Finländarnas köttkonsumtion har vuxit med 20 procent under 2000 -talet och även Finlands miljö drabbas av ökade konsumtionen. Av Finlands åkermark används cirka 70 procent som betesmark inom köttproduktionen. 500 gram per vecka är rekommendationen för köttätning, med tanke på människans hälsa. Det är dock för mycket för naturen.

– Köttproduktionen ökar Östersjöns frodighet då det rinner näring från åkrarna i vattendragen, säger Höynälänmaa.

Framtida alternativ

Korna får största delen av sina äggviteämnen från pressfoder, rybs och baljväxter. Det kan dock finnas bättre alternativ som inte belastar miljön på samma sätt. Användningen av mikroalger i djurens föda har undersökts redan länge. Den första finska undersökningen gjordes på Helsingfors universitet för tre år sedan.

Kon på besöksgården Tomtbacka gård i Helsingfors är ingen algätare. Foto: Kristina Bondestam.

Marjukka Lamminen, som doktorerar i lantbruksvetenskaper vid Helsingfors universitet, har medverkat i en undersökning där det jämfördes användningen av alger i koföda med andra konventionella äggviteämnen. Algen har en hög halt av äggviteämnen, cirka 70 procent, medan halten i vanliga fall blir på 30 – 40 procent. Algens tillväxt är lukrativ i förhållande till markytan och det växer fort. Som producent av äggviteämnen har algen varit 3 – 25 gånger effektivare än sojabönan. Alger växer även i svåra förhållanden, såsom asfalt och ökenmark, där den ofruktbara jorden begränsar annan växtlighet. Rybs och soja kan inte föras till ofruktbara områden. I första undersökningen fick algen ett gott resultat, men klarade sig inte bättre än rybs, som förblir det bästa. Eftersom soja är så svårodlad i Finland är algen ett bra alternativ.

Lamminen påpekar att användning av mikroalger i koföda för tillfället inte är aktuellt på grund av sitt dyra pris och för att man ännu inte vet hur behandlingen av algerna påverkar dess kvalité.

– Undersökningen är bara i ett grundskede, vi är inte där ännu. Detta kan vara en potentiell lösning för framtiden.

WWF:s köttguide publicerades i tisdags kl 10.

Skribent: Iiris Mattsson