Alla är inte av samma åsikt om hur fungerande dessa alternativ är. Enligt Mika Anttonen, styrelseordförande för St1, som framförde bolagets syn på energimarknaden i tisdags ser framtiden inte så ljus ut.
– Vi konsumerar allt mer olja. Redan 2016 överskred efterfrågan den prognos som lagts upp för 2020.
De beslut som fattas av politiker grundar sig inte i verkligheten, menar Anttonen. Efterfrågan för primärenergi kommer bara att stiga de kommande tjugo, trettio åren. Detta på grund av att befolkningsmängden ökar och den globala bruttonationalprodukten stiger.
– Vi måste tänka på vad som riktigt är möjligt.
Det har diskuterats av och an huruvida målsättningen på 2 grader från Parisavtalet är realistisk. Outi Honkatukia från miljöministeriet som också befann sig på tillfället hade detta att säga:
– Det är vettigt att minska på vårt beroende av olja, oavsett om målet på 2 grader nås eller ej. Om vi hamnar på 2,7 grader är det ändå bättre än 5 grader.
”Varken vettigt eller realistiskt”
Då vägtransport står för nästan en fjärdedel av koldioxidutsläppen i världen har el- och hybridbilar, det vill säga sådana som drar antingen mindre eller ingen bensin varit på tapeten och även ökat i popularitet sedan 2014. Men enligt Anttonen leder bara detta inte till någon egentlig förändring i bensinkonsumtionen.
Anttonen hänvisar till den så kallade distillation curve challenge, det vill säga utmaningen som uppstår av hur processen med villken olja raffineras ser ut. Det är frågan om faktumet att till exempel flygplansbränsle är lättare än bensin, och att en lättare produkt inte går att omvandla till en tyngre. Bensin uppstår alltså i samma veva som flygplansbränsle tillverkas.
–Det är inte möjligt att producera samma mängd flygplansbränsle som för närvarande och vänta sig att bensinen försvinner någonstans. Det leder bara till att bensinen och de bensindrivna bilarna skickas till Afrika och konsumtionen ökar.
Anttonen tillägger att det är en vanföreställning att något försvinner då det ersätts och understryker att det som krävs är en gemensam verksamhetsplan. Han tillspetsar att om inte efterfrågan för alla oljeprodukter sjunker kommer inget att förändras, samt att debatten inte leder någon vart om vi fastnar på bensinfrågan.
I regeringens nuvarande energi- och klimatstrategi ingår att utöka våra fossila drivmedel med så kallade biokomponenter, det vill säga en viss del ska vara biobränsle. Just nu ligger den mängden vid tio procent, med målsättningen att öka denna andel till trettio procent tills 2030.
Anttonen kritiserar dock detta beslut.
– Trettio procent är varken vettigt eller realistiskt.
Bernt Nordman, från Natur och miljö kommenterar denna bedömning efter tillfället:
– Lösningen är pragmatisk och försiktig, och till en viss grad kortsiktig. De vill behålla de bilar redan ute på vägarna ännu i några decennier men med lite bättre bränsle i tanken. Den långsiktiga, hållbara lösningen vore att ändra på själva bilparken som finns. Kortsiktig är den, men realistisk, definitivt.
Mika Anttonen menar att Finland måste överväga sina utsläppsåtgärder, eftersom resten av världen inte spelar hederligt.
– Målen kommer inte att uppnås på en global nivå, så är det verkligen vettigt att förverkliga dem i Finland? Det är möjligt, men det kostar jäkla mycket. Från ett nationalekonomiskt perspektiv är det rätt fånigt.
”Fossila bränslen måste fasas ut”
Den så kallade första generationens biobränslen var inte helt okontroversiella, då till exempel palmoljeproduktionen har präglats till stor del av de stora områden med tropisk skog som huggits ned för att ge plats för odlingarna. Under den senaste tiden har flera företag, inklusive St1 och Neste gjort framsteg inom omvandlingen av restprodukter till bränsle. En aktuell fråga i Finland är produktionen av biobränsle gjort på virke. Bernt Nordman är dock orolig över denna lösning:
– Jag undrar om det är riktigt hållbart. Vi vet inte ännu om det är ekologiskt eller ekonomiskt vettigt.
Nordman är väldigt bestämd på en punkt.
– En sak är klar: fossila bränslen måste fasas ut.