Linda Arifullen har jobbat några år som polis, medan Matilda Nyqvist sökte in i år och inleder sina studier på hösten. Både Nyqvist och Arifullen kommenterade att svenskan i inträdesproven inte var så smidig som den borde vara.

Under förberedelserna inför inträdesproven reagerade Nyqvist främst på artiklarna som de skulle läsa. Hon lade märke till att artiklarna var direkt översatta från finskan och att det svenska språket inte var så smidigt.

– Meningsbyggnaden är ändå lite annorlunda i finska och svenska, så uppbyggnaden på de svenska artiklarna var lite klumpig. Därför läste jag även de finska artiklarna vid sidan om, kommenterar Nyqvist.

”Jag kan absolut tänka mig att det finns folk som inte klarar inträdesproven på grund av det dåliga språket”

Arifullen berättar att till skillnad från i dag, då inträdesproven är uppdelade på två dagar, hölls proven på en och samma dag då hon sökte in år 2006. Den enda språkliga delen var den teoretiska delen, men av den delen fick man väldigt många poäng. Ämnena hade inte heller någonting att göra med polisyrket, utan kunde vara väldigt varierande. De individuella skriftliga uppgifterna behandlade bland annat EU och gruppuppgiften hade barn som ämne. Arifullen nämner även att svenskan var väldigt gammaldags och klumpig.

– Jag kan absolut tänka mig att det finns folk som inte klarar inträdesproven på grund av det dåliga språket, säger Arifullen. Det finns ändå många sökande med dålig finska som måste klara inträdesproven enbart på svenska.

Ännu i dag kan Arifullen uppleva att svenskan i arbetet, som till exempel dokument och annat material, är väldigt klumpig och gammaldags. Hon använder inte mycket svenska i det dagliga arbetet men då det väl kommer fall som kräver svenska så är det inte lika smidigt som på finska. Arifullen jobbar som brottsutredare, vilket betyder att 80 procent av jobbet sker i kontoret och 20 procent på fältet klädd i civilt. På hennes avdelning skjuts alla svenska fall över till henne.

– Jag skulle kunna säga att ungefär 90 procent av fallen är finska, medan tio procent är svenska. Det beror lite på varifrån personen som tar kontakt är hemma ifrån, till exempel om personen kommer från Raseborg så kan fallet mycket sannolikt vara på svenska, säger Arifullen.

Markus Österlund är folktingssekreterare på Folktinget. Han kommenterar de svenska inträdesmaterialen samt essäfrågorna för polisskolan.

– Det är ju naturligt att man har samma inträdesmaterial till både svenska och finska sidan, men det är ändå viktigt att frågorna översätts på rätt och ledig svenska, kommenterar Österlund.

Österlund berättar att de har fått lite andra reaktioner från polisyrkeshögskolans sida, att det ibland finns brister på svenskan från de sökandes sida. Folktinget har tidigare fått kommentarer om den svenska polisutbildningen, som visar att läs- och skrivkunskaper

Markus Österholm ser problem i översättningarna i inträdesmaterialet. Bild: Ellen Forsell

samt den fysiska konditionen har blivit sämre bland de sökande.

 

– Det tycks vara så att studerandena tycker att det är dålig svenska, men sedan har det också kommit fram i svaren som har skrivits av de sökande att det även finns brister i språket i deras svar, säger Österlund.

Enligt Österlund är det väldigt naturligt att man utgår från de finska texterna, men då man översätter så kan man inte översätta ord för ord. Han nämner att det mest problematiska i översättning är att meningsbyggnaden i språken är väldigt olika och det är mer passiva former i finskan. Man måste ha en kunnig översättare och tänka igenom texten ordentligt.

– För de sökande är det viktigt att de förbereder sig mycket. Men är det så att man inte klarar av proven bara på grund av den dåliga svenskan så är det nog skäl för ledningen att ta och kolla på materialet, säger Österlund

Österlund tar en titt på ett stycke i materialet, som Matilda Nyqvist hade fått läsa till hennes inträdesprov.

”Alltså jag förstår inte alls det här när jag läser det här första gången”

– Alltså jag förstår inte alls det här när jag läser det här första gången. Man ser ju att det här är en direkt översättning, ord för ord. Man kan ju inte skylla på en sökande om man inte förstår en sådan mening, för då är nog också min läskunnighet som folktingssekreterare bristfällig, säger Österlund.

Ur provet:

  • ”När man betraktar hur mycket ett fall av våld i en nära relation binder polisens resurser, från alarmering till det färdiga förundersökningsprotokollet, måste programmet för att stoppa våldet endast lyckas för var tionde förbrytare för att det arbete polisen besparas genom de brott personen inte begår ska spara mer än den tid som används för hänvisning av personer som utövar våld i familjen.”

Österlund märker att i den finska texten fanns ett ord som de dessutom hade översatt inkorrekt till svenska. Essäfrågorna är helt förståeliga, menar Österlund, men han skulle uttrycka dem på ett annat sätt eller formulera dem annorlunda.

Polisen Kjell Nylund arbetar med urvalet till den svenska polisutbildningen och är med och rättar proven.

– När själva inträdesproven görs är vi alla på svenskspråkiga polisutbildningen på plats för att säkerställa att allt i urvalet går på svenska, såväl muntligt som skriftligt, säger Nylund.

Nylund säger att vissa texter ursprungligen är finska, men inte alla. Han nämner ändå att de använder sig av ett företag som översätter deras material.

– När vi använder oss av finskspråkiga texter har vi ett helt utomstående civilt företag som vi köper in tjänsterna ifrån. Det företaget har vi använt oss av i många år, kommenterar Nylund.

Även Nylund nämner att det är problematisk att sökande kommer oförberedda till inträdesproven. Detta gäller inte enbart den svenska delen, utan även den finska.

Nyqvist sökte in till polisskolan på svenska och inleder sina studier i höst. Bild: Jon Nyqvist

Matilda Nyqvist bestämde sig förra sommaren för att söka in till den svenskspråkiga utbildningen vid polisskolan i Tammerfors. Hon är ergoterapeut och jobbade som handledare. Nyqvist har även i många år tränat Crossfit i tävlingssyfte. Idén om att söka sig till polis formades då Nyqvist insåg att hon vill ha ett yrke där hon kan koppla träningen till jobbet och få utnyttja sin fysiska kondition.

– För mig är det viktigt att få utmana och utveckla mig själv i mitt jobb, konstaterar Nyqvist.

Nyqvist började därefter läsa till inträdesproven och det började kännas mer och mer som att hon var inne på rätt spår. Inträdesproven var i början av året och nu har hon kommit in till den villkorliga antagningen. Detta innebär att hon före studierna inleds ska konstateras vara lämplig för polisarbete. Det här görs bland annat genom hälsoundersökning, drogtestning och granskning av intyg.

Könsfördelningen mellan män och kvinnor inom polisutbildningen är inte lika ojämn som förr. Enda skillnaden som märks vid inträdesproven är i de fysiska testerna då kvinnor har lite lägre gränser och tyngder än män, samt latsdrag i stället för pull-ups. Utöver det är det ingen skillnad ifall man är man eller kvinna och det finns inte heller någon speciell kvot för kvinnor.

Polisyrket ses i allmänhet som maskulint, men utgående från den senaste statistiken är ungefär en tredjedel av dem som börjar studera kvinnor. Nyqvist tror att det säkert påverkar och formar poliskulturen i dag.

– Som polis i arbetslivet utgår jag ifrån att bli bedömd utgående från min kompetens och inte mitt kön, säger Nyqvist. Jag räknar med att manliga och kvinnliga poliser behandlas lika både under utbildningen och i arbetslivet.

Linda Arifullen blev klar från den svenska polisskolan år 2008 och började därefter jobba som äldre konstapel 2009. I dag jobbar Arifullen som äldre kriminalkonstapel på polisinrättningen i Västra Nyland, som sträcker sig från Hangö till Esbo.

På hennes arbetsplats är 99 procent av hennes kollegor män. Hon upplever dock inte att det skulle vara någon skillnad på männens och kvinnornas ställning.

– Det enda jag märkt är att det oftast är kvinnorna som tar hand om fall som handlar om barn. Sådana fall brukar oftast ges över till mig, men förutom det här så jobbar jag ändå också med mordfall och sådant, som kanske skulle kunna ses som mer maskulina ämnen, säger Arifullen

Skillnaden mellan män och kvinnors arbetsuppgifter skiljer sig inte markant på kontoret, men Arifullen kommenterar att det är lite annat på fältet. Det är främst män som håller på med fältarbetet och mycket färre kvinnor.

– Jag känner endast en kvinna som jobbar som fältchef, resten är män.