Det har varit mycket på tapeten om den allt mer sjunkande nativiteten i Finland. Vår skeva nativitetsfördelning har redan länge orsakat gråa hår hos många forskare och för tillfället är det fler finländare som dör än föds varje år.

På seminariet om finlandssvensk nativitet föreläste forskningsprofessor Anna Rotkirch, forskare Venla Berg och professor Jan Saarela om problemet och belyser med hjälp av statistik och forskningsresultat varför vår nativitet är så låg och hur det här påverkar finlandssvenskarna.

– Vi gör allt senare i livet, vi studerar längre och har fler möjligheter. Statistik visar att vi också gifter oss senare. Det enda som inte har ändrat är kvinnans reproduktiva möjligheter. Vi har fortsättningsvis menopaus vid samma tid och det här leder till en ekvation som inte alltid går ihop, säger Rotkirch.

Anna Rotkirch. Bild: Mathilda Korpela

Enligt forskning är både kvinnor och män som mest reproduktiva då de är 25 år gamla. Det här är också grundproblemet i det hela, eftersom det oftast är i den åldern som man kanske vill börja studera något annat, resa runt i världen eller satsa på sin karriär. Det här leder till att det kommer upp allt fler fall av människor som har problem med oönskad primär eller sekundär barnlöshet.

– Som samhälle måste vi se till att det finns rum för oss att bli föräldrar då, då det annars också är möjligt. Vi behöver ha mer realistiska livsmål för ungdomar. Det att det föds så lite barn kan bli problematiskt för en liten finlandssvensk minoritet på lång sikt.

Rotkirch lyfter även fram att det är viktigt att inte bara tänka på fruktsamheten ur kvinnans perspektiv, utan även lyfta fram männen. Jan Saarela poängterar att fruktsamheten hos män har utvecklats mot ett oroväckande håll.

– En tredjedel av männen kommer aldrig att bli föräldrar om utvecklingen fortsätter så som nu, och det här kommer att ske bara inom några år. Globalt sett är det bra att nativiteten sjunker, men ur ett finländskt perspektiv är det inte, säger Saarela.

 

”Vi behöver ha mer realistiska livsmål för ungdomar.”

 

Vad är då nyckeln till en högre finlandssvensk nativitet? Enligt Saarela är det tvåspråkiga familjer som höjer nativiteten allra mest. Då barnet föds kan man välja att registrera det som finskspråkigt eller svenskspråkigt.

– Hur man registrerar sina barn i en tvåspråkig familj betyder väldigt mycket och har avsevärda konsekvenser för den finlandssvenska nativiteten.  För tillfället överregistreras barn till svenska i tvåspråkiga familjer, svenska mammor driver det mest framåt. I en familj där kvinnan är svenskspråkig och mannen finsk, är det närmare 80 procent som registrerat det första barnet som svenskspråkigt.

Det är ändå inte bara i fall där mamman är svenskspråkig som barnen registreras som svenskspråkiga. Även finskspråkiga mammor kan välja att registrera barn till svenskans fördel. Då man talar om tvåspråkiga familjer är det därför också väldigt viktigt att titta på barnets registrerade språk, inte på mammans. Då är även den finlandssvenska nativiteten mycket högre.  År 2011 var medeltalet 2,3 barn per kvinna och ungefär 2 500 barn föds årligen av svenskspråkiga mammor.

 

”I en familj där kvinnan är svenskspråkig och mannen finsk, är det närmare 80 procent som registrerat det första barnet som svenskspråkigt.”

 

Även regionala skillnader förekommer i den finlandssvenska nativiteten. Den absolut högsta nativiteten finns i Österbotten, medan den lägsta är i Åboland. Det låga talet leder till att nativiteten inte stiger.

– I huvudstadsregionen är den finlandssvenska nativiteten högre än i Åboland och på Åland, och det här beror till stor del på att det finns så många tvåspråkiga familjer i huvudstadsregionen, säger Saarela.

Då man talar om hela landets nativitet är den som lägst i landets norra och östra delar.

– Det är nog värst i öst och norr, men inom städer är det också i det stora hela rätt så dåligt. Människor flyttar under sina liv, många studerar i stora städer men flyttar kanske till mindre orter då de skaffar barn. Det är ju nog svårt att bo i centrala Helsingfors med fyra barn, säger Rotkirch.