Svenskan allt sämre hos unga finskspråkiga – i högskolan kan intresset vakna

Allt fler unga finskspråkiga är sämre än tidigare på svenska, berättar Undervisningsministeriets rapport. Det beror på att studentprovet i det andra inhemska språket varit frivilligt i tjugo år. Men då man börjar studera på en högskola är det obligatoriskt att studera det andra inhemska, och språkkurserna förutsätter en hög kunskapsnivå.

Universitetens och yrkeshögskolornas höga kunskapskrav i svenska och finska kommer som en överraskning för många av de nya studerande som i gymnasiet bara gått de obligatoriska kurserna, men skippat att skriva språk i studentprovet.

Elmeri Laaksonen, som studerar finska vid Helsingfors universitet, visste inte att svenska var obligatoriskt i högskolestudierna. Bild: Kati Kiviniemi
Elmeri Laaksonen, som studerar finska vid Helsingfors universitet, tror att man kan komma att behöva svenska i arbetslivet. Bild: Kati Kiviniemi

– Jag visste inte att det andra inhemska är obligatoriskt, men av någon orsak förväntade jag mig det ändå, säger första årets studerande i finska språket och kulturen på Helsingfors universitet, Elmeri Laaksonen.

– Jag hade en känsla av att svenska nog ingår, då vi ändå studerar inhemska språk, säger Henrikki Köykkä, som också studerar finska för första året på Helsingfors universitet.

Vanligtvis har högskolestuderande två obligatoriska kurser i det andra inhemska språket, en i skriftliga färdigheter och en i muntliga. Den typiska omfattningen är tre till fem studiepoäng för de här, men omfattningen kan variera från två till upp till tio studiepoäng inom en och samma fakultet.

Jag vill kunna svenska, för det kan vara nyttigt senare.

Studerande Henrikki Köykkä

Den stora överraskningen för många kan också vara att den förutsatta kunskapsnivån på högskolorna är så hög; för att komma igenom de obligatoriska studierna i det andra inhemska språket ska studerande uppnå motsvarande nivå som vitsordet åtta ger på gymnasiekurserna.

För dem som är bra på det andra inhemska språket går det också att enbart avlägga ett omfattande språkprov, eller så kan man gå en ämneskurs på det andra språket.

Få unga män får godkänt i studentsvenskan

Enligt Undervisningsministeriets rapport från i år om påverkan av studentprovens frivillighet på språkkunskaperna har antalet finskspråkiga elever som skriver provet i svenska i studentexamen rasat sedan tjugo år tillbaka. Då blev det frivilligt att skriva provet i det andra inhemska språket. Särskilt andelen män som får godkänt i studentprovet i svenska är rekordlågt; bara omkring var femte student klarar av provet. Gällande kvinnor är det nästan varannan som får godkänt i svenskaprovet, men också där sjunker andelen långsamt men stadigt.

Infografik om andelen finskspråkiga som klarat av svenskaprovet i studentskrivningarna
Bild: Maria Rökman

– Det känns lite som att engelskan kört förbi svenskan i arbetslivet, men man kan nog behöva svenska om man till exempel flyttar till Vasa eller någon annan ort där det talas mycket svenska, säger Elmeri Laaksonen.

Henrikki Köykkä, som studerar finska för första året vid Helsingfors universitet, säger att hen inte vill negligera svenskan eftersom språket kan behövas i arbetslivet. Bild: Kati Kiviniemi
Henrikki Köykkä, som studerar finska för första året vid Helsingfors universitet, är bland minoriteten unga finskspråkiga som skrivit den frivilliga studentsvenskan. Bild: Kati Kiviniemi

Henrikki Köykkä är inne på samma spår, att det lönar sig att upprätthålla sin svenska, trots att engelskan har en så stark ställning i Finland.

– Jag vill kunna svenska, för att det kan vara nyttigt senare. Det är annars också en allmännyttig kunskap, menar Köykkä.

Positiv inställning till svenskan

Universitetsläraren i svenska på Helsingfors universitet, Johanna Manner-Kivipuro, har lagt märke till trenden med de finskspråkiga studerandenas allt sämre kunskaper i svenska. Enligt henne syns det förutom i de svagare kunskaperna också i antalet förberedande kurser, vilka stadigt blivit fler på Helsingfors universitetet. 

Inställningen mot svenskan har inte förändrats

Universitetslärare Johanna Manner-Kivipuro

De förberedande kurserna är frivilliga, men avsikten är att alla studerande ska vara på ungefär samma nivå då de påbörjar de obligatoriska studierna. En del elever går både den förberedande kursen, de obligatoriska kurserna och ytterligare frivilliga kurser.

– Samtidigt som kunskaperna har blivit sämre, så har inställningen mot svenskan inte förändrats. Det blir kanske en positivare inställning sedan när studerande börjar på kurserna, säger Manner-Kivipuro.

År 2005 blev det frivilligt att skriva det andra inhemska språket i studentexamen, varefter antalet som skrivit svenskan minskat med två tredjedelar. Bild: Maria Rökman

Enligt Undervisningsministeriets rapport har kunskaperna i svenska överlag sjunkit hos finskspråkiga studerande och unga. Rapporten menar att orsaken är frivilligheten av svenskaprovet i studentexamen.

Den stora skillnaden mellan gymnasiets och högskolornas språkkurser är att gymnasiet överlag är mer fokuserat på grammatiken och på att man ska klara av det allmänt inriktade provet i studentexamen. På högskolorna är språkkurserna mer kommunikativa och man lär sig terminologi inom den egna branschen.

– Det gör det säkert mer intressant, man får lära sig om det man annars också studerar, säger Manner-Kivipuro, och tillägger att många fortsätter språkstudierna efter de obligatoriska kurserna.

Senaste nytt