”Måste min sambo försörja mig?”

Studiestödets komponenter, det vill säga studiepenningen, bostadstillägget, och det statsgaranterade studielånet kommer alla att genomgå en förändring. Studiepenningen för högskolestuderande kommer att sjunka från det nuvarande 303–337 euro i månaden till 250,58 – det samma som för andra stadiet. Bostadstillägget faller helt och hållet bort, och studerande får i stället ansöka om det allmänna bostadsbidraget. Beloppet av statsgarantin för studielånet höjs, och det blir även lättare att få lån i och med att betalningsanmärkningar inte längre utgör ett hinder för att få statsgaranti.

Förändringarna kommer att påverka många, och till och med vålla problem för vissa. Att studerande har svårt att få ekonomin att gå ihop är knappast något nytt men i och med regeringens beslut att skära i studiestödet har besväret fått en ny dimension.

Anna Ingman studerar statskunskap och masskommunikation vid Åbo Akademi i Vasa. Hon ska flytta till Åland med sin sambo som nu avklarat sina studier och ska bosätta sig där för att arbeta. Ingman har tänkt skriva sin pro gradu-avhandling medan hon bor på Åland, men i och med att stödet förändras har det uppstått vissa frågor.

– Jag vet inte alls om jag kommer att få bostadsstöd. Jag har hört att FPA inte betalar bostadsstöd till finländare som studerar på Åland. Jag är ju ett lite udda fall i och med att jag kommer att bo där och studera i Vasa. Jag har försökt ringa till tjänsten i Åbo men de har inte kunnat ge något svar alls.

Ingman tycker inte att det är vettigt att bo kvar i Vasa medan hennes sambo är på Åland, speciellt då hon inte kommer att behöva tillbringa särskilt mycket tid i skolan medan hon skriver sin avhandling. Men nu måste hon hitta på något sätt att få ekonomin att gå ihop.

– Studielån är ett alternativ. Eller så får jag lov att snylta på min sambo. Eller så måste jag jobba på sidan om. Fast att studera och att jobba brukar inte gå så bra ihop, säger Ingman.

För många kommer övergången från bostadstillägget till det allmänna bostadsbidraget att innebära mera pengar, då tillägget just nu högst består av 200 euro i månaden eller 80 procent av hyran och inte beaktar skillnaderna i hyra i olika delar av landet. I och med förändringen kan stödet i bästa fall stiga ordentligt, beroende på personens livssituation.

”Det känns som att man blir bestraffad för att ha hittat kärlek och blivit sambo”

Det nya stödsystemet kan emellertid bli problematiskt för sådana som bor i ett hushåll med någon annan, eftersom det allmänna bostadsbidraget beräknas utgående från hushållets bruttoinkomster.

I fall en studerande bor på samma hyresavtal som en person som arbetar kan detta orsaka lägre stöd om bruttoinkomsterna för hushållet överskrider 2 012 euro i månaden och stoppa stödet totalt om de överskrider 3 758 euro. Bostadstillägget för ett par är högst 403 euro i månaden medan motsvarande summa för bostadsbidraget ligger som högst vid 422–508.

Anna Mäki-Jokela, förmånschef för det allmänna bostadsbidraget på FPA, säger att storleken på bostadsbidraget bestäms på basis av den individuella situationen.

– Det är många faktorer som bestämmer storleken av det allmänna bostadsbidraget – exempelvis orten, hushållets sammansättning och storlek samt inkomster.

Medan bostadstillägget är en fast summa kan alltså bidraget variera rätt mycket från person till person. Även om den månatliga summan skulle minska kan den årliga summan stiga, eftersom tillägget oftast bestäms för nio månader åt gången och bidraget för tolv månader.

Allt som allt ökar alltså stödets totala summa, främst tack vare den förhöjda statsgarantin för studielånet. Det vanligaste beloppet på studielånet, 400 euro i månaden, höjs till 650.

Många är ändå ovilliga att ta studielån, åtminstone delvis av rädsla att bli skuldsatta efter studietiden i fall de inte hittar fast anställning genast. För sådana kan det också bli svårt att få ekonomin att gå ihop.

”Det är orättvist att människor som bor i ettor kan få mera stöd än de som bor ihop. ”

Sist och slutligen är Anna Ingman ändå inte så orolig över sin situation.

– Jag har ju min nya familj där, och vi har båda varit studerande tidigare. Nu har en av oss åtminstone inkomster, så våra svåraste tider ekonomiskt sett är nog bakom oss.

Men helt nöjd är hon inte.

– Jag tycker inte att det är bra att stressa studerande på det här sättet. Det känns som att man blir bestraffad för att man hittat kärlek och blivit sambo med någon. Vi är inte gifta så det är inte som att min sambo ska börja försörja mig av sin lön. Det är orättvist att människor som bor i ettor kan få mera stöd än de som bor ihop. Det känns ojämlikt, tillägger hon.

Enligt den beräkning som framfördes i regeringsförslaget kommer bostadsstödsnivån hållas den samma eller stiga för 64 procent av studerande, medan mängden studerande som kommer att förlora bostadsbidraget kommer att ligga vid 22 procent. Det är från den beräkningen FPA har utgått i planeringen, säger Anna Mäki-Jokela.

Vad kan man då göra om man ligger i den procenten?

– Om man inte är nöjd med hur stödet beräknats kan man be om en omräkning eller överklaga beslutet. Om man flyttar eller ens livssituation förändras beräknas stödet på nytt.