Utrymmena i den splitternya L-vingen på Kvinnokliniken är tomma och orörda. Det är lugnet före stormen, för i morgon öppnar sjukhuset sina dörrar. Antagligen föds de första bebisarna redan samma dag. Man har beräknat att det ska ske runt 6 500 förlossningar i året på den nya förlossningsavdelningen.
Direktören för HUCS kvinnosjukdomar och förlossningar Seppo Heinonen berättar att en del av förlossningarna som tidigare skötts på andra instanser nu kommer att ske på Kvinnokliniken. Två andra förlossningsinstanser i huvudstadsregionen kommer att vara Barnmorskeinstitutets sjukhus och på Jorvs sjukhus. Aborter centraliseras till Barnmorskeinstitutets sjukuhus.
Den 6 mars öppnas även gynekologiska- och kvinnosjukdomsavdelningen i de nybyggda utrymmena. Vissa avdelningar är gemensamma så mammor som förbereder sig för att föda kan vara i samma rum med patienter för gynekologiska operationer. Idén är att allt man behöver finns på samma ställe och att vården ska vara familjecentrerad.
Planeringen för den förnyade Kvinnokliniken började år 2010 men det fanns planer för projektet redan år 2002. Det blev uppskjutet på grund av internt beslutsfattande och andra projekt. Byggnadsarbetet inleddes år 2013, men de stötte på några motgångar när huvudentreprenören gick i konkurs. Planerna blev försenade med ett år. Den nya vingen är helt ny, men den är byggd på den gamla Kvinnoklinikens plats.
På andra våningen görs bland annat gynekologiska operationer och magnetundersökningar, en våning uppåt finns jouren och förlossningsavdelningen och på den fjärde våningen ligger intensivavdelningen. Det är lätt att förflytta patienter från en avdelning till en annan beroende på vilken vård de behöver. Det finns alltid experter i byggnaden oberoende vilka behov patienterna har.
Centraliseringen av sjukvården till några instanser har kritiserats, eftersom det tar längre att komma till förlossningssjukhus om man bor utanför Helsingfors. Man är orolig att antalet förlossningar som sker före man hunnit till sjukhuset kan öka. Avdelningsöverläkare Mika Nuutila säger ändå att det går att förbereda så att mammor med riskfaktorer i förlossningen hinner i tid till sjukhuset. Majoriteten av förlossningarna som sker på vägen till exempel i en ambulans är relativt problemfria fastän de kan kännas dramatiska.
Det finns också fördelar med att ha allt på samma ställe. Nuutila berättar att om förlossningen kompliceras finns den mer avancerade vården nära till hands. Från förlossningsrummet tar det bara 2-3 minuter att flytta mamman till operationssalen där kejsarsnitt görs. Och intensivavdelningen finns också bara en våning uppåt. Om situationen är kritisk har barnet och mamman en betydligt bättre chans att klara sig än om man måste förflytta sig till ett annat sjukhus.
De nya förlossningsutrymmena är anpassade så att mammans egna önskemål tas i beaktande. Något som är alldeles nytt är möjligheten att sköta förlossningen helt och hållet i vatten. Förut har det bara funnits möjlighet att slappna av i vatten före förlossningen. Dessutom finns det olika alternativ till smärtlindring istället för epiduralbedövning. Det finns andra läkemedel, akupunktur, massage och bad.
–Största delen av de alternativa smärtlindringsmetoderna har vi redan haft i bruk tidigare, säger barnmorskan Henrika von Schantz-Enoksson. Men det är nytt att utrymmen faktiskt är anpassade för dem. Det gör att man som barnmorska också blir inspirerad att lära sig nya saker.
I förlossningsrummen finns bland annat en gymnastikboll, en krok i taket som man kan fästa en duk att hänga i och ett bord med en rundad kant att stöda sig på. En del av rummen är anslutna till ett rum med badkar. Dessutom finns det en annan säng där partnern kan ta en tupplur.
En annan sak som man redan har satsat på i planeringen av utrymmena är att den nyfödde ska få vara i hudkontakt med mamman direkt efter förlossningen, också om den sköts med kejsarsnitt.
–Det finns flera fördelar med att barnet är i hudkontakt med mamman. Den nyföddes temperatur och blodsocker balanseras och barnet får hemma-bakterier från mamman som stärker immunförsvaret. Mjölken stiger också snabbare när mamman haft barnet i famnen före amningen, förklarar von Schantz-Enoksson.
