– Fotbollen! utbrister Juhana Aunesluoma, forskningsledare vid Helsingfors universitet. Salen är full av människor som har kommit för att lyssna på paneldebatten: USA:s presidents makt och dess begränsningar. Det är ett samarbete mellan dels Helsingfors Universitet, Politiikka-lehti, Valtio opin seniorit, American resources center och Statsvetenskapliga Föreningen.
Publiken skrattar åt kommentaren, eftersom Aunesluoma svarade ”fotbollen” på frågan om vad som oroar honom mest. Han talar om den kända väskan som alltid är med presidenten när han reser. Den innehåller koderna för att skjuta iväg USAs atomarsenal.
– Är president Trump rationell, tillräckligt rationell för att ha kraften att när som helst kunna starta ett atomkrig? frågar sig Aunesluoma. Docent Markku Ruotsila säger att han inte förlorar någon nattsömn över Trump och kommer knappast göra det heller. Kristina Helenius som är Verkställande Direktör för företaget AmCham säger att Trump inte har påverkat företags världen.
– Realistiskt sett har han egentligen inte gjort något ännu. Det jag kanske mest oroar mig över är hur demokratin i USA kommer klara sig.
Professor Jussi Pakkasvirta är inne på samma linje som Ruotsila.
– Jag tror han använder medierna som ett knep eller snarare en ploj.
Pakkasvirta medger att han blev förvånad när Trump blev vald till president över Hillary Clinton. Moderatorerna Johanna Vuorelma som är Chefredaktör för tidningen Politiikka och forskare Hanna Wass. Ställer mellan varven frågor till panelen. Mest diskussion blir det om frågan: Hur mycket makt har Trump jämfört med andra länder. Det första som kommer upp är presidentordern. Den så kallade “executive order”. På senaste tid har flera medier skrivit om att Trump har undertecknat för många presidentorder. En presidentorder kan närmast ses som en lagtolkande instruktion till en myndighet. Obama använde sig flitigt av presidentorder. Han undertecknade under sin tid över 270 stycken. Rekordet för presidentorder har Franklin D. Rosevelt som undertecknade 3522 stycken.
– Presidenter genom tiderna har alltid börjat flitigt i USA. Trump är inte den första och inte den sista som under de första veckorna undertecknat flera presidentorder, säger Aunesvuo. Mika Aaltola, programchef för utrikespolitiska institutet menar att Trumps händer börjar vara bundna så småningom.
– Han har lovat så mycket. Han måste visa att USAs president har makt och att han kan använda den makten. Presidentens makt handlar mest om utrikespolitik. Det kan hända att kongressen i något skede funderar om ifall presidenten ska ha så mycket makt.
Pakkasvirta menar att inget hemskt ännu har hänt men att medierna borde fundera till lite före de skriver vad som helst.
– Varje dag ser jag misstag som medierna har gjort om vad Trump håller på med.
Pakkasvirta berättar också att han lite forskat på nätet om var människor hittar nyheter om Trump. Han menar att sidan Breitbart som är en fejk-nyhetssida har vuxit sig stor i Finland med nyheter om Trump.
USA – en radikal nation
Efter diskussionen om presidentens makt går samtalet över till hur Trumps tid kommer inverka på demokratin. Vad skyddar USA som nation ifrån Trumps idéer?
– Man måste komma ihåg att USA är en radikal nation. Landet föddes ur revolution. Därför kommer det alltid att väljas en radikal president. Menar Aaltola.
Han drar paralleller till när Obama blev vald och jämför hur Trump valdes ur bakfyllan hos många republikaner över Obamas “misslyckanden”.
– Trump hade ett simpelt budskap, ett nostalgiskt budskap. Vi ska gå tillbaka och bli bäst igen, fortsätter Aaltola.
Helenius inflikar att USA är ett väldigt kapitalistiskt land där företagsvärlden lite går sin egen väg. Hon tror inte heller att det kommer inverka på demokratin desto mer att Trump nu är på topp.
– Trump går visserligen mot grundlagen i några av sina presidentorder och säger det första som kommer i huvudet. Men han kan inte fälla demokratin i USA.
Aunesluoma menar att invånarna i USA inte litar på kongressen överhuvudtaget så redan bara idén om presidenten är stark. Det betyder inte att folket inte kan vända sig mot presidenten.
– Det hände under Bill Clintons tid, inflikar Aaltola.
I USA finns det flera lagar och bestämmelser som skyddar nationens demokrati. Det största är givetvis grundlagen. I 25e tillägget i konstitutionen står det att vice presidenten och regeringen kan förklara presidenten “oförmögen att utföra sina plikter”. Det hände under Ronald Reagans tid när han skulle genomgå operation och blev nedsövd. Det var också nära att användas när Reagan nära slutet av sin period visade tecken på förvirring och inkompetens. Det är också fullt möjligt för partiet att lyfta åtal mot Trump ifall förtroendet skulle falla.
Det har två gånger i USAs historia hänt att en president blivit avsatt. Den första var Andrew Johnson och den andre Bill Clinton. När man avsätter en president är det riksrätt som brukar gälla. Då ska en majoritet i representanthuset rösta för riksrättsförfarande. Enligt konstitutionen kan det göras om presidenten gjort sig skyldig till högförräderi, tagit mutor eller begått allvarliga brott eller förseelser. Tolkningen av ordet förseelse öppnar upp möjligheten att avsätta en president för ungefär vad som helst.
Pakkasvirta tillägger dessutom att alla oroar sig i onödan.
– Det som kan påverka oss mest är lagar om migration.
Kristiina Helenius berättar att hon inte har några större personliga uppfattningar om Trump men menar att han som president redan har påverkat Finland.
– Han kommer ju såklart aldrig påverka finska lagar eller bestämma något för Finlands del men däremot påverkas hela världen av hans inflytande och politiska makt.
Helenius medger ändå att hon blev överraskad över att Trump blev president. Men säger att hon inte är orolig utan snarare nyfiken på hur det kan inverka på företagsvärlden i USA.