Runt en av flaggstängerna utanför Porthania vid Unionsgatan har en grupp på drygt 30 personer samlats. Någon delar ut papper med sångtexter och medan den röd-blåa flaggan hissas upp stämmer skaran in i sång. De sjunger samernas folksång på tre olika språk, nordsamiska, skoltsamiska och enaresamiska.
Nationalsångens innebörd är kraftfull. Den handlar om att stå emot förtryck, men den innehåller också mycket vacker natursymbolik. Efter sången hålls det tal. Inka Musta berättar om att vara same i Helsingfors, och att bygga upp en ny samisk identitet när man inte längre är omringad av kulturen.
För Musta är det viktigt att vara bland andra samer och att få tala sitt modersmål – i synnerhet på nationaldagen. Hon är enaresame, men hennes föräldrar beslöt att hon och hennes syskon skulle lära sig nordsamiska istället eftersom det är ett betydligt större språk. Det finns bara 300 människor kvar som talar enaresamiska som sitt modersmål.
En annan viktig del av dagen är samedräkten, gákti på nordsamiska, som man bär under fester och sammankomster. Ibland har Musta också burit den under andra tillställningar till exempel på universitetet.
– Men det blir ganska jobbigt att berätta och förklara hela kvällen vad det handlar om. Det finns många finländare som inte förstår eller vet något om den samiska kulturen, tycker Musta.
Ändå har det blivit bättre än det var förr. I slutet på 80-talet fanns det ett sketchprogram som skämtade om samer på ett mindre smickrande sätt. Det var naturligtvis bara humor, men stereotypierna fastnade. Musta får ofta höra att samerna har alkoholproblem, är bråkstakar och att alla har renar. Men det finns också positiva stereotypier.
– Många beundrar samernas nära relation till naturen. En av de viktigaste sakerna i vår kultur är att ha vårt egna land där våra förfäder levt i tusentals år. Också släkten och den samiska gemenskapen är viktiga.
Bara för 30 år sedan var förståelsen för den samiska kulturen en helt annan. Man strävade efter att förfinska samerna och brydde sig inte om att bevara deras kulturarv. Idag ses forskningen om samerna som en företrädare inom forskning om ursprungsbefolkningar. Metodiken som skapats används runt hela världen för att bevara och förstå ursprungsbefolkningars kulturarv.
Idag bor över hälften av Finlands samebefolkning utanför samernas egna område, Sameland. Tack vare flyttvågorna har man ändå lyckats bilda starka samiska organisationer och en samisk gemenskap i städerna. Till exempel City-sámit i Helsingfors har idag 350 medlemmar och ordnar aktivt olika evenemang.
– Idag kan vi vara stolta över att vara samer även om vi alla inte bor kvar på vårt område. Det finns inte ett rätt sätt att vara same, säger Musta.
Skribent: Anna Hellberg