Smocka rapporterade igår om att attityderna gentemot klimatförändring och invandring är kopplade med varandra. En likadan koppling verkar finnas även bland dem som är icke-binära, de har i allmänhet likadana åsikter som de som är positivt ställda till HBTQ-personer.
Icke-binära vill till exempel i högre grad att Finland blir en föregångare i kampen mot klimatförändringen, även om det skulle innebära ökade kostnader för finländarna. De är även mer motvilliga att säga att invandringen har sänkt tryggheten. Även de lokala icke-binära i till exempel Egentliga Finland tänker grönt. De föredrar en timmes tåget till Helsingfors framför upprustning av riksväg 8 till Tammerfors. Åsikterna faller samman med De Grönas åsikter i många regioner och i en bred skara sakfrågor.
I Yles valkompass går det att låtsas vara till exempel en ung man och därefter se hur unga män har svarat på frågorna. Den ursprungliga tanken är den att man först kan svara på frågorna, hitta en lämplig kandidat och sedan som en bonus jämföra sina åsikter med andra i samma referensgrupp.
Det är välkänt att det finns skillnader i åsikter mellan kvinnor och män samt olika åldersgrupper, regioner och stadsdelar. I en karta över valresultat är många landskap gröna med färgen som Centern använder och många stadsdelar gröna men med en annan nyans av grönt, den som De Gröna använder.
Däremot är kanske de icke-binäras politiska åsikter en mer obekant del av den politiska kartan.
Kim Zilliacus, universitetslektor i statskunskap vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet kopplar ihop de tre åsikterna med den postmaterialistiska polen i den gröna konflikten.
– Det är naturligt att man även vill bekämpa klimatförändringen och vara för invandring om man värnar om HBTQ-personernas rättigheter. Dessa åsikter hänger helt enkelt ihop och bildar en värdehelhet. Man kan kalla sidan på den politiska kartan för såväl den postmateriella eller gröna sidan som livskvalitetssidan. Om åsikterna är sådana som de är på basis av valkompassen, styrker det denna teori.
Det är alltså inte bara så att materialistiska och postmaterialiska väljare bildar två läger, och därefter börjar lägrena ha ett längre avstånd mellan varandra samt bli mer internt koherenta, utan de som har en personlig motivation att vara postmaterialister i en sakfråga blir postmaterialister även i andra frågor.
Det finns även en teori om att väljarna först väljer ett parti och dess åsikter fungerar sedan som tips för hur man bör tänka, men Zilliacus tror inte att sammanfallet beror på det här.
Elina Oinas, professor i sociologi vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, säger att ingen har undersökt vetenskapligt det hurdana åsikter icke-binära har. Kim Zilliacus är inte heller medveten om någon forskning om deras politiska opinioner.
Fakta: Så här tänker män, kvinnor och övriga om några frågor
Finland bör vara en föregångare i kampen mot klimatförändringen, även om det skulle innebära ökade kostnader för finländarna. Helt av samma åsikt.
Män 18 % – Kvinnor 29 % – Övriga 42 %
Helsingfors valkrets. Vi bör ta i bruk trängselavgifter i Helsingforsregionen. Helt av samma åsikt.
Män 17 % – Kvinnor 18 % – Övriga 35 %
Den ökade mängden invandrare har ökat otryggheten i Finland. Helt av samma åsikt.
Män 39 % – Kvinnor 27 % – Övriga 25 %
I den första och tredje frågan är basen alla, i den andra frågan de som uppgett att de bor i Helsingfors valkrets eftersom sakfrågan berör just den valkretsen.
Bild: tedeytan / Flickr / CC-BY-SA 2.0