Evenemanget inleddes med ett uppträdande av rapartisten MC KOO. Sedan höll finska musikrådets generalsekreterare Sanni Kahilainen en presentation om finska musikrådets uppgifter och agenda. Hon berättade också om innehållet i internationella musikrådets musikrättigheter. Efteråt inleddes en valdebatt där musikpolitiska frågor diskuterades.
Bild: Tara Nyberg
Finlands musikråd
Finlands musikråd är en takorganisation inom det finländska musiknätverket. Som grund ligger ”musiikkioikeudet’’ (ungf. musikrättigheterna), vars uppgift det är att garantera möjligheter för alla att ta del av musiken. Musikrättigheterna har lagts fram av det internationella musikrådet. Rättigheterna finns till för att alla ska ha en möjlighet och rätt till att uttrycka sig genom musik. Tanken med rättigheterna är även att sänka tröskeln för deltagande i musikaliska sammanhang. Vidare finns musikrättigheterna också till för att garantera en säker och jämlik miljö, där professionella musiker blir rättfärdigt kompenserade för den musik de producerar. ”Musiikki kuuluu kaikille’’ är det politiska programmet som Finlands musikråd har lagt fram för att medföra musikrättigheterna i politiken.
Valdebatten
I valdebatten deltog riksdagskandidaterna Piia Viitanen (Socialdemokraterna), Kimmo Tiilikainen (Centern), Silvia Modig (Vänsterförbundet), Outi Alanko-Kahiluoto (Gröna), Sari Multala (Samlingspartiet) och Johanna Talasniemi, som är medlem i Musikrådets styrelse. Som moderator fungerade Johanna Korhonen.
Deltagarna var eniga om att en större satsning på musik kunde innebära mycket positiva konsekvenser, både gällande psykiskt välmående och ett främjande av det kulturella intresset i Finland.
Korhonen inledde debatten med frågan ”Vems musikrättigheter uppfylls inte?’’. Viitanen (SDP) poängterade att fattigdom begränsar somligas möjlighet till att utöva musik i hobbysammanhang. Tiilikainen (C) svarade att barn som enbart deltar i musikundervisningen i skolan inte får ta del av musik på ett tillfredsställande sätt. Han menar att ett bättre utbud i skolorna skulle förbättra situationen. Multala (Saml) nämnde att vissa grupper, till exempel åldringar, kan ha svårt att ta sig till kulturella evenemang.
I nästa fråga bad Korhonen deltagarna att ge exempel på varifrån pengarna till en eventuell satsning på musiken skulle tas. Satsningen skulle kosta ca 110 miljoner euro och motsvara 1% av statsbudgeten. Flera av deltagarna enades om att införandet av en procentenhet i budgeten, menad för att satsa på musiken, skulle vara bra. Tiilikainen (C)motsatte sig det här förslaget men i enlighet med Modig (VF) tyckte han att man borde införa konstnärsalliansen för att trygga en grundinkomst för musiker. Alliansen skulle skapa ett ekonomiskt, professionellt och socialt skyddsnät för frilansande konstnärer.
Valkandidaterna var alla av åsikten att man i den nya riksdagen borde föra fram frågor om musik. När Korhonen frågade hur intresset för en musiksatsning ser ut i verkligheten, var svaren ändå inte så hoppfulla. Modig (VF) förklarade att budgetförhandlingarna påverkas av värderingar. En eventuell satsning på musik beror helt enkelt på partierna. Tiilikainen (C) svarade att budgettillägget för musik kan snava då helhetsutgifterna läggs fram. Han menade att det inte finns ett intresse att lägga mycket pengar på sådant där resultaten inte kan ses direkt.
– Konsten kommer i Finland alltid behöva ekonomiskt stöd från statsmakten. Annars ska politik inte ha nåt att göra med konst. Konst måste få vara autonomt, säger Outi Alanko-Kahiluoto (Gröna).
Källor: Finlands musikråd & Statsrådet
