Unga kvinnor inleder högskolestudier senare än förut – männen fortfarande i minoritet vid högskolorna

I Finland inleds högskole- och yrkeshögskolestudier senare än i många andra europeiska länder, så sent som vid 23 års ålder. Bara Danmark är senare, där börjar unga vuxna i medeltal studera då de är 25 år.

123
Bild: Wokandapix/Pixabay

I Statistikcentralens färska rapport framgår det att nyblivna studenter låter högskolestudierna vänta. Antalet unga som fortsatt till yrkeshögskolestudier direkt efter att ha tagit studenten var 10 procentenheter mindre år 2017 än drygt tio år tidigare och i universitetens fall minskade antalet med 12 procentenheter.

Unga kvinnor väljer oftare mellanår

Trenden med en större andel kvinnor än män vid högskolorna håller i sig. Unga kvinnor tar däremot längre tid på sig innan de inleder studierna.

I rapporten framkommer det tydligt att målet med att snabbare få ut ungdomar i arbetslivet inte har uppnåtts. Också Juha Sipiläs regering har haft det som ett utbildningspolitiskt mål.

Sipiläs kvotreformen gynnar förstagångssökande

Sipiläs regering införde en högskolekvot för förstagångssökande år 2016. Kvoten innebär att högskolorna är tvungna att reservera en del av studieplatserna för personer som inte ännu har inlett studier vid en högskola.

Effekten av kvotreformen kan till och med ha varit kontraproduktiv, då många unga överväger noga att söka studieplats för att inte gå miste om förmånen som förstagångssökande har.

Ny modell ger goda resultat

För att få ungdomarna att börja studera tidigare tar man i bruk en ny modell från och med år 2020. Modellen, i vilken hälften av studieplatserna fylls på basis av den sökandes avgångsbetyg, har varit framgångsrik bland universitetens ekonomilinjer där den togs i bruk i samband med antagningen våren 2018.

 

Källor: Statistikcentralen, Svenska yle