‘’Kön var ett handikapp för flera av kvinnorna’’ 

För många kvinnliga, asiatiska forskare är deras kön ett hinder i arbetet. 

350
Anju Paul på seminarium i Svenska social- och kommunalhögskolan. Bild: Milena Hackman

En studie av Anju Paul visade att kvinnliga, asiatiska forskare utsätts för grov diskriminering i sitt arbete. Paul är docent i sociologi på Yale-NUS College i Singapore. I studien framkom att kvinnorna märkte av diskriminering när de påbörjat sina karriärer som professionella forskare. Kvinnorna kände alltså inte av diskriminering under sin tid som studerande utan först senare.  

Studien involverade både manliga och kvinnliga forskare. Den baserade sig på intervjuer som utfördes i Singapore, Kina, Taiwan, Indien och USA.  

Paul berättar att den orättvisa behandlingen av kvinnliga forskare sedan länge varit närvarande inom vetenskapen. Det finns gamla, historiska texter där manliga forskare uttrycker att kvinnor bara lämpar sig för jobb som labbassistenter. Enligt männen skulle forskaryrket varit för krävande för dem.  

Enligt Paul är diskrimineringen betydligt värre i asiatiska länder, än i västvärlden. En stor del av deltagarna i studien hade utbildats i västerländska länder. När de slutfört sina studier återvände flera till sitt asiatiska hemland. Enligt dem gjorde närvaron av kvinnliga forskare i studierna att de kände sig behöriga i vetenskapliga sammanhang. Även i västvärlden är representationen av kvinnor i vetenskapen dålig men inte lika påtaglig som i många länder i Asien. 

Alla kvinnliga intervjuobjekten i studien berättade att de utsattes för det som Paul kallar för ‘’gender shock’’ (ungf. könschock). Könschock är uppfattningen av att inträda i en ny social och kulturell miljö där attityderna, normerna och åsikterna kring ens kön är både oväntade och obekanta. En kvinnlig forskare från Indien berättade att då hon doktorerade i Singapore, hade en manlig forskare försökt sabotera hennes karriär. Mannen hade bland annat talat illa om kvinnan för att skada hennes rykte. 

Diskrimineringen gör att arbetet som forskare är avsevärt svårare för kvinnor. Hon menar att könet var ett handikapp för flera av deltagarna i studien.  

 De är självständiga forskare som vill bli respekterade, säger Anju Paul. 

Paul förklarar att kvinnliga forskarnas föräldrar och män ofta fungerar som grindvakter till exempel i val om att flytta utomlands. Många kvinnor i studien berättade att de flyttat både till och från sitt hemland mot sin vilja. Det var deras män som bestämt över flyttarna. Paul berättar att en manlig deltagare i studien i själva intervjusituationen insett att hans fru länge hade levt på hans villkor. Bland annat hade han ensamt bestämt om flyttar.   

Flera kvinnliga deltagare i studien hade problem med hemmalivet på grund av sin karriär. Till skillnad från männen i studien hade de svårt för att få de båda delarna av livet att fungera samtidigt. En kvinnlig deltagare hävdade att det att hon skaffade familj har varit det sämsta beslutet för hennes karriär. Hon menade ändå att hon inte ångrade valet. Många kvinnliga forskare hade också skiljt sig medans mycket få av männen hade det. En av de kvinnliga forskarna hade valt att skilja sig från sin man för att kunna fokusera på att forska. Hon kände att äktenskapet stod i vägen för hennes arbete. 

Lyckligtvis, har det enligt Paul skett en del framgångar angående diskrimineringsproblemet.  

— Väldigt långsamt börjar vi se fler rollmodeller inom gruppen av kvinnliga asiatiska forskare, säger Anju Paul.