Aleksej Navalnyj är en rysk jurist, aktivist, bloggare, grundare till antikorruptionsstiftelsen FBK och ledare för oppositionspartet Russia of the Future. Han har varit aktiv inom politiken, bland annat genom att ställa upp som kandidat i Moskvas borgmästarval. För tillfället är han ändå mest känd för sitt arbete mot korruption samt sin kritik mot Rysslands regering.
Navalnyj har arresterats ett flertal gånger och har blivit föremål för många federala undersökningar. Just nu sitter han häktad och befinner sig i ett alarmerande hälsotillstånd till följd av en lång hungerstrejk. Navalnyjs anhängare förbereder sig inför kvällens demonstrationer runtom i landet.
Anders Mård har varit bosatt i Sankt Petersburg sedan år 2002 och får följa med situationen på nära håll. Han förhåller sig pessimistiskt till läget.
– När Navalnyj fick fängelsedomen tänkte jag att det inte kommer att sluta bra. Hur illa det slutar vet vi inte ännu, men jag förväntar mig ändå inget positivt, säger han.
Navalnyjs kamp mot korruption – steg för steg
I december 2010 startar Navalnyj en nätsida vars syfte är att avslöja och bekämpa korruption i Ryssland. Genom nätsidan lyckas han kringgå rysk media och självständigt väcka mycket uppmärksamhet och diskussion kring korruptionen inom Vladimir Putins regim.
Navalnyj publicerar ett flertal utredningar gällande korruption i bland annat oljeborrningsanläggningar, markaffärer och statsägda banker. Han är övertygad om att korruption kan systematiseras och användas som ett vapen till regimens fördel.
År 2011 uppstår protester runtom i landet till följd av att Putins vinst i presidentvalet. Han kammar in majoriteten av rösterna trots rapportering om valfusk. Navalnyj är en av huvudorganisatörerna bakom protesterna. Medan rysk media förbiser protesterna, växer Navalnyjs följarantal och understöd. I april 2011 känner sex procent av Rysslands befolkning till Navalnyj, och bara ett år senare ligger siffran på 25 procent.
År 2013 ställer Navalnyj upp i Moskvas borgmästarval. Han får inte uppmärksamhet av medierna, men sprider sitt budskap med hjälp av massmöten, online crowdsourcing och ett stort antal volontärarbetare. Navalnyjs kampanj får momentum. Strax därefter, 18 juli 2013, arresteras han för att ha förskingrat pengar. Han blir dömd till fem års fängelse. Straffet ändras till en villkorlig dom, och ärendet skickas tillbaka för en ny rättegång.
Protesterna fortsätter till följd av Navalnyjs aktivism. År 2017 uppstår demonstrationer i nästan 200 ryska städer. Missnöjet är stort och demonstranterna vill ha ett Ryssland utan Putin.
År 2018 ställer Navalnyj upp i presidentval mot Putin. Hans tidigare dom för förskingring 2013, som åter togs upp i rätten 2017, leder till att han blir diskvalificerad och inte tillåts fortsätta kandidera.
År 2020 kommer Navalnyj på ett sätt att kringgå det korrumperade valsystemet genom något som kallas för Smart-voting. Han uppmanar folk till att rösta på en enda kandidat i ett av oppositionspartien. Han försöker ena oppositionsrösterna och skapa ett starkare motstånd mot Putins regerande parti.
– Smart voting-systemet har irriterat myndigheterna oerhört mycket. Det verkade fungera i och med att en av Rysslands kandidater, Putin, upplevde det som ett reellt problem, säger Mård.
Det oroliga politiska klimatet i kombination med en sluttande ekonomi leder till att Putins understöd minskar.
Den 19 augusti 2020 befinner sig Aleksej Navalnyj i Sibirien och filmar en kampanjvideo – bara några veckor före de lokala och regionala valen ska inledas. Han är inte uppställd som kandidat, utan har som syfte att uppmana folk till att rösta ut det ledande partiet, Enade Ryssland, som leds av Rysslands president Vladimir Putin. Kampanjvideon är inte Navalnyjs första. Han har publicerat många videor som har kammat in miljontals visningar. Många ser honom som en frontfigur för det ryska motståndspartiet.
– Han lyckades engagera folk ute i regionerna även om han främst var ett fenomen i Moskva och Sankt Petersburg, berättar Mård.
Strax därefter kollapsar Navalnyj under en flygresa från Tomsk till Mosva. Han har blivit förgiftad och blir intagen på sjukhus den 20 augusti 2020.
Efter incidenten inleds ingående utredningar som påvisar att Navalnyj blivit offer för ett mordförsök. Han har blivit förgiftad med ett gift som kallas för Novitjok. Novitjok är ett nervgift som utvecklades i Sovjetunionen under 70- och 80-talen.
– Det har varit lite av en katt-och-råtta-lek. Putins regim har med olika medel tidigare försökt övertala Navalnyj om att han borde sluta med sin verksamhet. Eftersom han inte gjort det har man trappat upp åtgärderna. Putins regim har blivit mera auktoritär och benägen att ta till våldsammare metoder för att lösa sina problem, förklarar Mård.
Navalnyj blir omhändertagen på ett tyskt sjuhus och överlever trots allt mordförsöket. Följaktligen uppstår stora demonstrationer runtom i Ryssland. Han återvänder till Ryssland i januari 2021 och arresteras på flygplatsen. Efter en snabbinkallad rättegång häktas han.
– Det är mycket sannolikt att Navalnyjs antikorrumtionsfond stämplas som en extremistisk organisation, eftersom åklagarämbetet i vanliga fall får sin vilja genom. Myndigheterna kommer i sådana fall att ha laglig rätt till att stoppa både fondens och stabernas verksamhet, och kommer dessutom säkerligen börja förfölja alla inblandade, säger Mård gällande häktningen.
Häktningen väcker hård kritik från omvärlden. Flera politiker, bland annat Charles Michel, Europeiska rådets ordförande, kräver att Navalnyj frisläpps.
Mård tycker ändå att EU borde ta till effektivare åtgärder.
– Passiviteten från EU:s ledare överraskar mig. Allmänna uttalanden från Bryssel fungerar verkligen inte med dagens Moskva. Det förvånar mig att ingen av EU:s ledare har ringt upp Putin. Vill man påverka president Putin, måste man prata med honom och föra fram sina åsikter direkt. Jag höjer lyfter hatten för vår president som förra veckan lyfte luren och pratade med Putin, säger han.
Också människorättsorganisationen Amnesty International begär en frisläppning, och klassar Navalnyj som en samvetsfånge. De menar det att Navalnyj fängslats orättvist på grund av sina politiska ställningstaganden.
Snart hoppar många länder på protesttåget; både utrikes– och premiärministrar i bland annat Polen, Estland, Lettland, Litauen, Island, Bulgarien, Sverige, Norge, Danmark, Frankrike, Österrike motsätter sig den ryska häktningen av Navalnyj.
Den 31 mars 2021 inleder den fängslade Navanlyj en hungerstrejk för att inte ha fått tillräckligt vård för smärtor i både rygg och ben. Läkare rapporterar om att Navalnyjs hälsotillstånd är instabilt och att det finns risk för hjärtstopp.
Den 17 april uttalar sig USA:s president Joe Biden. Biden anser att häktningen är orättvis och olämplig.
– Joe Biden kan göra väldigt mycket. Putin vill spela i samma liga som USA och Biden. Han lyssnar noga på vad USA:s president säger och är ytterst mån om att föra en dialog med Biden. Det gäller att visa att man är i samma liga, förklarar Mård.
Den 18 april vänder hans dotter sig till Twitter och begär att hennes far ska få träffa en läkare. Samma dag sammankallar Navalnyjs anhängare till protester runtom i landet.
Oroligheterna trappas upp medan Putin snackar om coronavirus och familjepolitik.
Protesterna tar plats idag, den 21 april 2021. Protesterna ordnas till stöd för Navalnyjs agenda och med syfte att rädda hans liv. Särskilt den yngre generationen upplever mycket frustration kring det ryska styret och den ekonomiska situationen som råder i landet.
Putin har idag hållit tal – något som många har väntat på med spänning. Istället för att ta ställning till Navalnyj-situationen, ägnar Putin största delen av talet till att diskutera coronavirusläget i Ryssland.
– Jag var överraskad över att Putin valde att lägga i stort sett allt fokus på social- och inrikespolitik. Han spydde ju lite småpengar runt sig, speciellt till barnfamiljer, och ägnade en stor del av talet till att tacka alla som har hjälp till med att bekämpa coronaviruset, kommenterar Mård.
Utrikespolitiken förblir i skuggan.
– Många hade förväntat sig att Putin skulle ha några nya idéer gällande Belarus och Ukraina, men hans snack om utrikespolitiken höll sig på en mycket allmän nivå.
Eftersom demonstrationerna är olagliga, gör polisen sitt bästa för att hindra dem.
– Det var tänkt att folk ska samlas på palatstorget utanför Vinterpalatset, men det kommer säkert att ändras eftersom polisen har spärrat av hela torget.
Hur ser framtiden ut för Navalnyj?
Anders Mård ser inte mycket ljus i ändan av tunneln.
– Det har funnits andra politiska organisationer som också har blivit stämplade som extremistiska här i Ryssland för flera år sedan, och deras verksamhet rann ut i sanden. Som jag ser det verkar detta vara framtiden för Navalnyjs nätverk.