Tanken med regeringens nya plan är att fortsätta vaccineringen efter riskgrupperna först med 60–69-åringar, sedan 50–59-åringar, 40–49-åringar, 30–39-åringar och slutligen 16–29-åringar. Områden som har ett högre antal coronasmittor skulle få en större sats vaccindoser, vilket betyder att vaccineringen skulle framskrida snabbare på dessa områden än annanstans. Regeringens planer har väckt diskussion och skapat delade åsikter.
Under hela det gångna året har vikten av att skydda den äldre generationen och riskgrupperna lyfts fram. Vi unga som har tagit ansvar har i stort sett använt mask för att skydda de äldre samt riskgrupperna, inte i första hand för att skydda oss själva. En ung och allmänt frisk person lider antagligen inte på samma sätt av att insjukna i coronaviruset som en person som hör till en riskgrupp eller som är i medelåldern eller äldre gör. Därför finns det en logisk grund till regeringens plan att vaccinera enligt risk- och åldersgrupper. Får riskgrupperna och de äldre först vaccinen så kan också vi andra pusta ut. Då behöver vi inte på samma sätt vara rädda för att smitta någon som skulle lida svårare än vi själva.
Däremot är jag inte helt övertygad om planerna att satsa mer på vissa områden. Redan nu har det visat sig vara svårt att få en tid till vaccinering i mindre kommuner. Min mormor som borde ha vaccinerats för en månad sedan har fortfarande inte fått en bokad tid. Det verkar redan nu finnas regionala orättvisor angående hur snabbt vaccineringen framskrider. Varför skulle vi vilja öka ytterligare på den orättvisan? För att så snabbt som möjligt få riskgrupperna och äldre generationer skyddade borde vi vaccinera i samma takt över hela landet. Vi som är unga och friska har möjlighet att kunna vänta på vår tur, oberoende vilken del av landet vi befinner oss i. Vi kan ändå inte fortsätta leva ett normalt liv förrän vi har nått grupp-immunitet. Om det ändå besluts att vi ska prioritera vissa områden med högre smittspridning måste vi se till att vaccindoserna också då räcker till i andra regioner, så att det inte blir alltför stora skillnader på regional nivå i framskridandet av vaccineringen.
Vi ska inte heller glömma dem som är anställda inom hälso- och sjukvården. Finlands läkarförbund påpekar att det skulle vara bra om även vårdpersonalen kunde prioriteras. Enligt regeringens nuvarande planer skulle resten av anställda inom hälso- och sjukvårdsbranschen, som inte har ännu fått vaccinet, vaccineras i samma takt med alla andra, alltså enligt åldersgrupp. Hittills har inte antalet smittade inom vårdbranschen varit desto högre i proportion till andra i arbetsför ålder. Dock finns det studier som tyder på att anställda inom hälso- och sjukvården känner sig utmattade av mängden extra jobb som pandemin har hämtat med sig. Därför vore det ytterst viktigt att vårdpersonalen hålls friska. Ju fler som tvingas stanna hemma i karantän på grund av att de har insjuknat, desto större blir arbetsbördan för de andra. Dessutom kan covid-19 orsaka en känsla av utmattning i längden, också efter att man tillfrisknat. Med tanke på det här finns det goda skäl att prioritera även vårdpersonalen i vaccineringsplanen.