Årets urvalsprov och antagningar präglas av osäkerhet och stress – ”Man väntar i osäkerhet tills beskeden kommer”

Antagningsresultaten till högskolorna på betygsbasis sammanfaller med datumen för urvalsproven. Det här skapar stress och osäkerhet hos många abiturienter, som redan är tyngda av det tuffa coronaläsåret. Långa avstånd till urvalsprovlokalerna, karantän och osäkerhet är alla goda ingredienser för ett stressigt läge.

Covid-19 har rört om mycket i samhället, inte minst studeranden och ungdomar har påverkats av pandemin. Årets abiturienter är färdiga med vårens studentskrivningar, ansökningarna till tredje stadiet skickades in i mars och behandlas för tillfället. Studentskrivningarna är visserligen avklarade men ännu väntar de slutgiltiga studentbetygen.

Antagningsresultaten kommer senast den 31 maj och flera inträdesprov börjar också i slutet av maj. Det har satt unga studeranden i en osäker och stressig situation. Till de finländska högskolorna kan man antingen bli antagen på basis av studentbetyg eller med hjälp av inträdesprov. Om man kommer in på betygen behöver man inte skriva inträdesprov.

Men när det är oklart om huruvida studentbetygen räcker till eller inte uppstår en stressituation för de sökande ungdomarna. Man kan tvingas förbereda sig på ett inträdesprov trots att man blir antagen på betygsbasis.

Finlands Svenska Skolungdomsförbund (FSS) är missnöjda med läget som skolungdomar befinner sig i. Ungdomsförbundets ordförande Alexandra Wegelius menar att det senaste läsåret har varit påfrestande och annorlunda på många sätt.

– Det här året har inte varit lätt för någon. Tredjeårsstuderanden på andra stadiet har hela tiden levt i ovisshet då bestämmelser om distansstudier skjutits fram och tillbaka flera gånger, säger Wegelius.

Man får inte visa coronasymptom då man skriver studenten och inträdesproven. Studeranden måste alltså sätta sig själv i karantän två veckor innan proven för att skydda sina möjligheter att skriva. Wegelius menar att rädslan att plötsligt visa förkylningssymptom och den begränsade människokontakten har gjort det här året mycket stressigare än andra år.

– Eftersom urvalsproven och betygsresultaten är så nära in på varandra blir situationen för många att de sitter i karantän och studerar. Dagen innan urvalsprovet kan de få reda på att de trots allt inte behöver skriva, vilket känns onödigt. Det skulle vara väldigt tacksamt om man i god tid fick veta om man blivit antagen eller inte, säger Wegelius.

Den nya antagningsreformen har lett till att andelen som blir antagna på basis av betyg har höjts. Det gör det svårare för dem med enbart yrkesexamen att komma in på högskolor.

– Antagningsreformen är misslyckad. Den är väldigt orättvis mot dem som avlägger en yrkesexamen då en betydligt större del av nybörjarplatserna är reserverade för antagning med studentexamen, menar Wegelius.

Antagningen till tredje stadiet försätter unga i svår position anser Alexandra Wegelius, förbundsordförande för FSS Bild: FSS/Abbe Karlsson

Problematiskt både för personal och studeranden

Anna Henning är prorektor med ansvar för undervisningen och lektor i socialpsykologi på Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Henning säger att det är ett osäkert läge för alla då ingen riktigt kan säga hur pandemiäget utvecklar sig.

– Universiteten har försökt påskynda processen med att få resultaten från studentproven, men tidtabellen är svår att påverka. Av praktiska skäl är det svårt att senarelägga urvalsproven. Det är förstås väldigt olyckligt att tidpunkterna sammanfaller, vilket inte varit avsikten. Universiteten kan utveckla sätten att anta studenter, säger Henning.

Pandemin har påverkat universitetsstudierna mycket då både personal och studerande är på distans.

– Det här har säkert ökat stressen både för sökande och personal som förbereder urvalsprov, tillägger Henning.

Osäkerhet, väntan och långa avstånd

Ålänningen William Nyholm är en av många abiturienter som lever i ovisshet. Han är färdig med studentskrivningarna men vet ännu inte om han kommit in på någon av högskolorna han ansökt till. Det kan därför bli aktuellt att skriva inträdesprov i Helsingfors den 4 juni, dagen före studentdimensionen.

– Först väntar man och sedan kommer allt på en gång. Man måste göra snabba beslut när man får besked. Speciellt för oss som är från Åland och andra avlägsna orter blir det krångligt när man kanske plötsligt måste boka resor och boende, säger Nyholm.

Högskolorna utför urvalsproven på väldigt olika sätt. Yrkeshögskolornas urvalsprov är senare än de flesta universitetens. Men även universiteten har stora skillnader mellan sig.

– Jag har sökt till linjer både på Åbo Akademi och Helsingfors universitet. Helsingfors universitet erbjöd enbart en tid och en plats, medan Åbo Akademi hade flera tider och platser, till och med på Åland, tillägger Nyholm.

Om Nyholm inte kommer in på betygsintagningen måste han söka sig till Helsingfors för att skriva urvalsprovet. Provet skrivs på morgonen och han måste därför resa till huvudstaden redan dagen innan. Det går alltså åt två dagar för att skriva ett prov, vilket antagligen också innebär att han missar generalrepetitionen för studentdimensionen.

– Man kan inte förutspå om man kommer in på betyg eller inte. Det finns inga garantier och man känner sig handlingsförlamad då man inte kan planera logistiken kring provskrivningen. Man sitter och väntar i osäkerhet tills beskeden kommer, säger Nyholm.

Man kan le och njuta av solen även när tiderna är osäkra. Bild: Privat

Senaste nytt

Opinion

Podd

Fråga farmor podcast