15-17-åringar gör sig skyldiga till allt grövre brott, men enligt Statistikcentralen har antalet brott bland minderåriga stadigt minskat sedan början av 2010-talet.
Brottsligheten centreras till en mindre grupp unga som istället gör sig skyldiga till grövre brott.
I bilden ovan kan man se att antalet unga som blivit gripna för brott minskat sedan början av 2010-talet.
Camilla Granqvist, äldre konstapel vid Helsingfors polisinrättning och diskuterar ofta med unga ute på fältet.
– Jag har märkt att unga allmänt inte har samma respekt för polisen som förr. De ifrågasätter saker och testar sina gränser mer än förr, säger Granqvist om arbetet på fältet.
Det börjar ofta med små saker. Vissa har blivit mobbade och ibland är det mobbarna som testar sina gränser redan i skolvärlden. En sak leder sen till en annan.
– Camilla Granqvist, polis
Möjliga orsaker till att grova brott ökat är bristen på resurser i skolorna och att föräldrarna inte är medvetna om vad som händer i ungas liv.
Enligt Granqvist strävar polisen efter att ingripa i ett så tidigt skede som möjligt för att bryta brottsspiraler hos unga.
– Det börjar ofta med små saker. Vissa har blivit mobbade och ibland är det mobbarna som testar sina gränser redan i skolvärlden. En sak leder sen till en annan.
Brottsspiraler hos unga börjar ofta med saker som snatteri, men kan snabbt leda till grövre brott då unga vill testa sina gränser. Barnskyddsmyndigheterna tar snabbt tag i situationen då en ung person hamnar på fel spår. Ifall de märker att situationen inte förbättras kan den unga eventuellt bli omhändertagen.
Antalet gripna 15–17-åringar har ökat de senaste åren, fastän brottsligheten bland unga i allmänhet minskar. År 2022 blev 703 15–17-åringar gripna, vilket var 117 fler än föregående året.
Det vanligaste brottet bland unga är snatteri. 87 procent av de gripna år 2022 var pojkar.
Enligt Granqvist kan orsaken till att pojkar begår fler brott än flickor ha något att göra med gatugäng och pojkars behov av att få respekt och status.
– Gatugängen består till största delen av pojkar. Pojkar har för tillfället ett större behov av att upprätthålla sin status och en viss stil. Då är de färdiga att göra grövre brott för att ha råd att köpa exempelvis dyra kläder och kanske till och med narkotika. Om de inte själva använder droger kan de sälja dem vidare, vilket ger bra med pengar.
Gatugäng är också starkt närvarande i grova brott som dråp.
– Mycket handlar om hämnd och bråk mellan gäng.
I synnerhet de som bara är en kort tid i fängelse får en inblick i den undre världen och ser hur mörk den är.
– Camilla Granqvist, polis
Fängelse – en vändpunkt i de ungas liv
De flesta unga som är i fängelse sitter i häkte och man strävar efter att ge alternativa domar till unga, som till exempel villkorligt fängelse.
Ändå är det vissa unga som gör sig skyldiga till så pass grova brott att de får ovillkorligt fängelse.
I Helsingfors fängelse finns det två avdelningar för minderåriga. En för dem som är i häkte, och en för fängslade. Minderåriga fångar hålls skilt från vuxna fångar och de får endast röra sig på avdelningen under övervakning.
Många kommer från instabila familjer och har problem hemma. En stor del har en lång historia med barnskyddsmyndigheten. Också kompisrelationer påverkar hurudana tankar de unga har om sig själva. Som ett nytt fenomen används också sociala medier i brottsliga sammanhang.
– Vi jobbar tätt tillsammans med barnskyddsmyndigheterna också gällande eftervården, säger en specialhandledare vid häktesavdelningarna för unga och minderåriga. Hen vill hållas anonym för att skydda sin egen identitet.
– Att hamna i fängelse är alltid en chock för alla involverade. Vi strävar efter att ha tät kontakt till den ungas familj. säger specialhandledaren
I fängelse har de unga ett veckoschema. En del ungdomar har ännu inte hunnit gå ut grundskolan och då ska de göra den färdigt i fängelset. Också utomstående samarbetspartner besöker fängelset och håller kurser i hur man hanterar vardagliga saker eller söker jobb.
Specialhandledaren säger också att problem som missbruk, dålig mental hälsa, impulsivt beteende och positiv attityd mot brottslighet är vanliga drag hos de unga som kommer till fängelset. Också svårigheter att uppfatta konsekvenserna av det egna beteendet finns.
– Vi strävar efter att rehabilitera fångarna på ett sådant sätt att de återvänder som fungerande medlemmar av samhället.
Både Camilla Granqvist och specialhandledare poängterar att för många är fängelset en vändpunkt i livet.
– I synnerhet de som bara är en kort tid i fängelse får en inblick i den undre världen och ser hur mörk den är. De blir lite skrämda och vill ändra sitt beteende.
I fängelset finns en dygnsrytm där man bland annat har bastutur, får tillbringa tid i biblioteket och vara utomhus.
– Tillsammans med de unga försöker vi hitta orsaken till varför de vänder sig till den kriminella världen, säger specialhandledaren.
Både specialhandledaren och Granqvist tror att alla förtjänar en andra chans.
Olika projekt som Stationens Barn finns till för de unga som frisläpps från fängelset efter ett grovt brott. Där finns det stödgrupper som hjälper unga att komma tillbaka till samhället och att få jobb, bostad och utbildningsplats.
– Att ge personer som gjort sig skyldiga till brott en andra chans är till fördel för hela samhället, säger Granqvist.