Processen att få psykoterapi kan vara en både dyr och psykiskt belastande process

Vilma Suviyö är en av de unga som har lidit av psykisk ohälsa och har haft behov för psykoterapi. Suviyö sökte terapi för att hon hade symptom av utbrändhet i gymnasiet, hon hade det även svårt hemma och misstänker att hon har odiagnostiserad ADHD. Hon tar också upp frågor om psykisk ohälsa på sin Instagram. Då hon för första gången fick en psykoterapeut hade hon stöd från skolhälsovården, men hon anser att hon är mer ensam med att söka hjälp nu i arbetslivet. 

– Jag skulle inte ha möjlighet att söka efter en terapeut nu ens tidsmässigt för att det är en så tung process. Jag har med skräck följt på sidan om hur mina vänner har försökt hitta en terapeut, säger Suviyö.

Om hon skulle ha råd skulle Suviyö söka terapi privat, men ekonomiskt är det ingen möjlighet för henne just nu. 

För att hitta en psykoterapeut ska personen som behöver vård själv kontakta psykoterapeuter för att hitta en som har lediga platser. Det kan vara en utmanande process för en person som lider av psykisk ohälsa. Suviyö hade symptom av utbrändhet då hon sökte psykoterapeut för första gången och hon anser att hon inte skulle ha haft de psykiska resurserna för att söka en terapeut ifall hon inte fick hjälp från skolhälsovården.

Att hitta en psykoterapeut som har lediga vårdplatser och som man kommer överens med är både tidskrävande och dyrt. Därför slutar många sökandet mitt i, innan de har hittat en passande terapeut. Jessica Lindman som arbetar som psykoterapeut på en privatklinik märker också de stora köerna för psykoterapi. På grund av att hon får så många förfrågningar om terapiplatser måste hon tyvärr tacka nej till en del av dem. 

Psykisk ohälsa är den sjukdomen som mest orsakar förtidspension bland unga och är påfrestande för hela samhället. Genom att förebygga psykisk hälsa och ta i tu med psykisk ohälsa i ett tidigt skede minskar vårdkostnaderna och behovet för långvarig vård minskar. Med de resurser som används i dag och på grund av bristen på psykoterapeuter får bara de som redan har allvarligare problem vård. 

Jag tycker själv att det är viktigt att man får terapi på sitt modersmål, säger Lindman

– Idag är servicen på basnivå begränsad, det är viktigt att få hjälp till sin konkreta livssituation och det behövs mera instanser för att få stöd med låg tröskel och sedan möjligen hjälp att söka vidare vid behov, säger Lindman.

Det har föreslagits många olika lösningar för att förbättra ungas tillgång till professionell hjälp och psykoterapi. En av dem är initiativet om terapigaranti som skulle betyda att en person som har behov för psykoterapi skulle få tillgång till kortterapi inom en månad. Detta initiativ slopades av den förra regeringen.

– Risken med initiativet om terapigarantin är att man drar alla för en kam, alla borde ha tillgång till samtal men risken är att man gör reformen och sedan tror att det ska lösa alla problem, funderar Lindman.

Suviyö har också testat på åtta gångers kortterapi och det hjälpte henne med att till exempel lära sig om coping skills, men hon fick inte den psykoterapeutiska hjälp som hon behövde. Hon tycker att terapigarantin skulle vara ett bra initiativ men att i till exempel hennes fall skulle hon ha haft behov för långvarigare terapi för att få hjälp för sina problem.

Ett förslag för förbättringar för ungas tillgång till professionell hjälp är en gratis psykoterapeututbildning som skulle möjliggöra att fler personer utbildar sig till psykoterapeut. Detta var ett medborgarinitiativ som över 50 000 finländare skrivit under. Bristen på psykoterapeuter leder också till svårigheter att få terapivård på svenska. Att få vård på sitt modersmål är särskilt viktigt när det kommer till psykisk hälsa för att det ofta gör det lättare att uttrycka känslor och slappna av under terapisamtalet.

– Jag tycker själv att det är viktigt att man får terapi på sitt modersmål, det kommer naturligast för en och det tycker jag borde vara utgångspunkten, terapi på andra språk behövs ändå inte uteslutas, säger Lindman.

Teknologins utveckling har också möjliggjort nya former av psykisk vård som till exempel olika chattar. Lindman anser ändå att nättjänster är en extra service men att få prata med en levande människa är viktigt, enligt henne borde man få tillgång till åtminstone ett par samtal och sen få hjälp den vägen.

Alla som har problem med psykisk ohälsa behöver inte vård från en psykoterapeut. Suviyö kan tänka sig att söka hjälp från en psykoterapeut i framtiden ifall processen är lättare och vården är mer tillgänglig. Idag försöker hon fokusera på att bas sakerna i vardagen fungerar bra och hon strävar till att göra små saker som att motionera och minska tiden på sociala medier för att förbättra sin mentala hälsa. Också tillgång till mentalvård med låg tröskel och hjälp för att söka vidare vård behövs. 

– Det är jätteviktigt att fundera hurdan slags hjälp som behövs och att utveckla servicen för mentalvård så att man kan få hjälp också via till exempel hälsocentralen och studenthälsovården, säger Lindman.