Den här artikeln handlar om utbildningspolitik.
Är du mer intresserad av andra frågor? Här kan du läsa om hur valresultatet kan påverka:
Grafiken gjord av Anna Hellberg
Gemensamt för Socialdemokraterna, De gröna och Vänsterförbundet är att de alla lobbar för att återinföra universitets- och yrkeshögskoleindexet som finansieringsmodell. Det här innebär i princip att högskolornas finansiering inte ska basera sig på en klumpsumma, utan finansieringen ska vara rörlig och leva enligt bland annat inflationen. På det här sättet lever universiteten i samma världsbild som resten av Finland. (texten fortsätter efter grafen)
SDP och De gröna är båda överens om att man ska se till att åtminstone 50% av ungdomarna har en högskoleutbildning. SDP har inte satt någon tidtabell för sitt mål, medan De gröna i sitt valprogram har sagt att de vill uppnå det här målet innan år 2030, alltså samma år som klimatuppvärmningen ska ha stoppats och Finland ska vara kolneutralt.
Vad gäller studiestödet är alla potentiella regeringspartier utom Samlingspartiet beredda att höja studiestödet. SDP anser att man ska höja studiestödet tillbaka till den nivån den var i början av år 2017, alltså före den förra regeringen skar ner på stödet. De gröna vill se en höjning av studiestödets storlek med en tredjedel, och har som mål att det här i framtiden ska ersättas med en basinkomst. Vänsterförbundet är med på samma noter, i framtiden vill även de se en basinkomst, men till en början vill de höja studiestödet till 350 euro. Svenska folkpartiet tar starkare ställning till inkomstgränserna, och vill se att man höjer studiestödets inkomstgränser med 50%. Den åsikten delar de med Sannfinländarna, som inte sitter med i Smockas exempelregering, men ändå är värd att påpeka. Samlingspartiet är det enda av våra regeringspartier som inte vill se en förändring i studiestödets nuvarande form. Det känns inte som en stor överraskning, i och med att de satt med i regeringen som bestämde om det senast.
