Europaparlamentet har godkänt ett direktiv som kriminaliserar flera olika former av sexuellt våld och trakasseri. Direktivet godkändes på onsdag 24 april, med 522 röster för direktivet, 22 emot det och 72 som avstod från att rösta.
Pia Sundell, vice ordförande för Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs, kommenterar betydelsen av beslutet.
– Det här är en stor vinst för kvinnors rättigheter i europeiskt perspektiv.
Könsstympning och våldtäkt får klarare definition och blir lättare att döma
– Kvinnlig könsstympning är någonting som har varit svårt att direkt kriminalisera, och nu uttrycker direktivet klart och tydligt att kvinnlig könsstympning måste kriminaliseras och ses som grov våld, och det ser jag som en jättepositiv sak, säger Sundell.
Ursprungligen skulle direktivet också klart definiera och kriminalisera våldtäkt med en princip av “ja betyder ja och allt annat betyder nej”. Det här skulle göra det lättare att döma någon för våldtäkt i fall där samtycket inte är klart.
Men den här ändringen sköts ner av en handfull EU-medlemmar, bland annat Frankrike och Tyskland, fast båda länderna skrivit under Istanbulkonventionen.
Istanbulkonventionen är ett juridiskt dokument som binder europeiska länder att straffa våldtäkt och acceptera skillnader i den utsträckning som olika kön utsätts för sexuellt våld. En stor majoritet av medlemsländerna i EU är bundna av Istanbulkonventionen.
Fastän Istanbulkonventionen och det nya direktivet är väldigt liknande motsatte sig både Frankrike och Tyskland direktivets ursprungliga definition av våldtäkt.
Hur skiljer sig Istanbulkonventionen från direktivet?
Otava Piha, doktorand på juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet, kommenterar på skillnaderna mellan de två dokumenten som kan ha lett till konflikten.
– I direktivet föreslogs det att våldtäkt borde kriminaliseras med en princip av att båda personerna aktivt måste uttrycka samtycke för att det inte skulle räknas som våldtäkt, säger han.
I stället har man intagit en princip av “no means no”, alltså att ena parten uttryckligen måste säga nej för att det ska klassas som våldtäkt.
Nu uppmuntrar alltså direktivet medlemmar att höja sin förståelse av våldtäkt, men den kriminaliseras inte lika tydligt som det ursprungligen hade planerats.
Flera former av nättrakasserier som hittills inte har varit straffbara definieras också som brott enligt det nya direktivet. Direktivet kommer att klargöra att spridning av bilder utan en persons samtycke är olagligt.
Cyber-flashing, att dela sexuella bilder utan samtycke, kommer också att kriminaliseras. Det här gäller också alla AI-genererade sexuella bilder.
Andra former av offentliggörande av privat information blir också kriminaliserade.
Direktivet binder också EU-länder till att erbjuda fler stödtjänster för offer av våld. Myndigheter kommer också att behöva samla och rapportera bevis om sexuellt våld och trakasseri.
– Vi har kanske haft en tystnadskultur i Finland.
Pia Sundell om diskussionen i Finland angående sexuellt våld
Sundell vill belysa hur viktigt det är att diskutera det här ämnet, speciellt i Finland som många ser som ett väldigt säkert land.
– Vi har kanske haft en tystnadskultur i Finland där man inte har velat säga att det här faktiskt är ett land där det är farligt för flickor att växa upp och leva i, i något som vi annars anser vara ett väldigt tryggt land, säger hon.