6.7.2020

Desinformation, brist på resurser och oroligheter drabbar krisområden runt världen under coronapandemin: ”I vissa afrikanska länder går det rykten om att viruset dör i solen och att glass är farligt på grund av att det är kallt”

Hur ändrar corona människors liv i länder som klassas som krisområden där situationen redan är orolig? Runtom världen har fredsbevarare evakuerats till sina hemländer på grund av pandemin, men kriserna har inte avtagit.

I slutet av mars har många internationella biståndsarbetare som jobbar i olika afrikanska länder fått besked av sina arbetsgivare. Alla som jobbar för EU:s operationer ska hem, de som är på semester får inte återvända. Alla de som ännu har stannat kvar på sina jobb rekommenderas att åka tillbaka till sina hemländer så fort som möjligt.   

Några dagar senare stänger bland annat Niger, Mali, Tchad, Senegal och Sudan sina gränser och luftrum.

En av dem som inte har fått återvända till sin arbetsplats är Susanna Mehtonen. Hon har jobbat som människorättsexpert för en civil krishanteringsoperation i Niger i Afrika ända till slutet av mars.

– All aktivitet från den nigeriska operationen är nu mer eller mindre på paus, säger Mehtonen.

Faso och Mali. Bild: Mapswire/ Robinson/ CC BY 4.0
Niger är en stat som ligger i Västafrikas inland. Nigers grannländer är bland annat Nigeria, Tchad, Libyen, Burkina Faso och Mali.
Bild: Mapswire/ Robinson/ CC BY 4.0

Operationen som Mehtonen har jobbat för fokuserar på att förbättra Nigers egna kapacitet att bekämpa terrorism, organiserad brottslighet och människohandel. Mehtonen utbildar lokala säkerhetstjänsterna och arbetar med att integrera människorättsfrågor i skolningen som de ordnar.

– Det finns än så länge ingen information om när jobbet fortsätter som normalt, säger Mehtonen.

 Säkerhetssituationen i Niger är väldigt skör. Nigers grannländer är bland annat Libyen, Mali, Algeriet och Nigeria. I nästan alla grannländer pågår det konflikter. Situationen i Niger är ostabil och väpnade grupper samt terroristgrupper rör sig över gränserna in i landet. Grupperna attackerar bland annat städer, byar och militärbaser. 

Niger är ett av de fattigaste länderna i världen. I landet finns det få läkare och endast åtta respiratorer för landets 24 miljoner invånare. I Finland, där befolkningen är cirka 5,5 miljoner finns det närmare 2 000 respiratorer.

Marianne Bogdanoff som jobbar i Niger som internationell sjukvårdare för en civil krishanteringsoperation tror inte att landet har bra möjligheter att klara av epidemin.

– Situationen i landet ser skrämmande ut. Den lokala sjukvården i Niger har redan många brister att börja med, säger Bogdanoff. 

Att leva i Niger är väldigt ansträngande för kroppen. Landet ligger i ett ökenområde där medeltemperaturen ligger kring 30 grader.

– Med tanke på coronavirusets symtom är situationen dålig i Niger då människors luftvägar redan är irriterade av damm som finns i luften. Människorna där lever i en väldigt farlig situation just nu, säger Bogdanoff. 

Spridningen av desinformation är också ett återkommande problem i flera krisområden. I Niger där en stor del av befolkningen är analfabeter sprids information främst människor emellan. Saklig information om viruset finns inte tillgänglig för den normala befolkningen. 

– I vissa afrikanska länder går det rykten om att viruset dör i solen och att glass är farligt på grund av att det är kallt, säger människorättsexpert Mehtonen.

Felaktig information har på många håll lett till att människor inte tagit pandemin på allvar då de anser att viruset inte är farligt för dem. 

Torka är ett av de problem som som drabbar många länder i Afrika. I bilden står en flicka bland 70 gravar utanför Dabaab i Kenya. Bild: Wikimedia/ Andy Hall/Oxfam CC BY 2.0
Torka är ett av de problem som som drabbar många länder i Afrika. I bilden står en flicka bland 70 gravar utanför Dabaab i Kenya. Bild: Wikimedia/ Andy Hall/Oxfam CC BY 2.0

Ett återkommande tema i många av de fattigaste länderna är bristen på resurser. Tillgång till rent vatten och möjligheten att tvätta händer är mycket dålig. Möjligheten att utöva social distansering är bristfällig om inte obefintlig. I Niger bor största delen av befolkningen i små hus med väldigt stora familjer.

Forskning visar att situationen i Afrika ligger några veckor efter Europa då det kommer till coronakrisen. För tillfället har 655 coronafall och 20 dödsfall rapporterats i Niger. I andra afrikanska länder är siffrorna för tillfället liknande. Staterna kan inte ta hand om pandemin ifall och när den kommer att bryta ut ordentligt. Ändå försöker länderna vidta åtgärder för att sakta ned epidemin.

Flera länder har infört utegångsförbud som förhindrar människor att vistas ute efter klockan 19. Flera länder i Afrika har också förbjudit stora möten. En stor fråga är ifall ramadan, den heliga muslimska fastemånaden alls får firas i år. 

På många håll i Afrika har åtgärderna väckt starka känslor hos befolkningen. I Nigeria har de lokala säkerhetstjänsterna dödat 18 människor som brutit mot utegångsförbudet, medan 28 personer har dött av själva coronaviruset. 

Säkerhetstjänsternas aggressiva åtgärder är ett stort problem i de flesta krisområden. 

Enligt Mehtonen beror utvecklingen av situationerna i krisområden mycket på hur staterna hanterar coronapandemin. Det finns en risk att vissa stater använder coronapandemin som ett sätt att begränsa de mänskliga rättigheterna och tysta ner politisk opposition. 

– Att döda personer som inte har följt ett utegångsförbud är ett oerhört grovt tillvägagångssätt. I länder där säkerhetstjänsterna har en tendens att ta väldigt grova åtgärder är det viktigt att följa med situationen, säger Mehtonen. 

Just nu pågår det en global diskussion om huruvida de åtgärder som tas i bruk över hela världen är problematiska med tanke på de mänskliga rättigheterna. Denna fråga är speciellt viktig i krisområden. I områden där de mänskliga rättigheterna inte uppfylls eller är begränsade, är situationen som coronaepidemin leder till mycket problematisk.

Leena är en bistånds- och människorättsarbetare som också är orolig över situationen i krisområden. Hon har utfört flera olika operationer i krisområden runt världen. Enligt henne har de länder som inte har kapacitet att sköta om hälsovården i normala omständigheter stora problem då pandemin når dem. 

För tillfället jobbar Leena i Irak.

– I krisområden är oförutsägbarheten i sådana situationer som coronaviruset skapar mycket större än i stabila länder, säger Leena. 

Man kan inte veta hur terrorist- och militanta grupper eller staten själv kommer att agera. Enligt Leena finns det en stor risk att restriktionerna i krisområden leder till ytterligare våld och kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

– Oron och osäkerheten är dubbelt så stor i krisområden, säger Leena. 

I Irak har demonstrationer mot korruptionen i landet ordnats sedan oktober. Demonstranterna har envist hållit sig vid Tahrirtorget trots våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranterna och de lokala säkerhetstjänsterna. Bild: Wikimedia/ Jonathan Rashad/ CC BY 2.0
I Irak har demonstrationer mot korruptionen i landet ordnats sedan oktober. Demonstranterna har envist hållit sig vid Tahrirtorget trots våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranterna och de lokala säkerhetstjänsterna.
Bild: Wikimedia/ Jonathan Rashad/ CC BY 2.0

Förenta nationernas generalsekreterare António Guterres har bett om en omedelbar global vapenvila den 23 mars. I flera länder i Afrika som Darfur och Sudan, har de flesta väpnade grupperna uttryckt att de är i vapenvila.  

– Frågan är den hur länge grupperna håller sig till vapenvilan. Ifall krisen fortsätter nästa år är det inte sagt att vapenvilan håller, säger människorättsexpert Susanna Mehtonen.  

Ett land där vapenvilan inte har nåtts trots generalsekreterarens begär, är Ukraina. Markko Kallonen som jobbar för en fredsövervakningsoperation (special monitoring mission) säger att det skjuts flera hundra skott dagligen vid konfliktområden. Situationen har ändå inte eskalerat.

Donetsk är ett av Ukrainas krisområden. Där skjuts det hundratals skott dagligen. Coronapandemin har inte förändrat situationen. Bild: Wikimedia/ Andrew Butko/ CC BY-SA 3.0
Donetsk är ett av Ukrainas krisområden. Där skjuts det hundratals skott dagligen. Coronapandemin har inte förändrat situationen.
Bild: Wikimedia/ Andrew Butko/ CC BY-SA 3.0

– De allra mest utsatta människorna i Ukraina finns vid konfliktområden. Ifall viruset sprider sigs hejdlöst i Ukraina, kommer människorna som bor vid konfliktområden lida mest. Största delen av människorna där är gamla och sköra, säger Kallonen.

Krisområden i världen har nu många utmaningar framför sig. Brist på resurser, ständig konflikt och en oro för det kommande är bara några saker som krisområden kämpar med. Den globala hälsokrisen skapar en situation som hotar de mänskliga rättigheterna, friheter, liv och staternas kapacitet att klara sig. 

Utrikesministeriets utvecklingspolitiska kommission i Finland bedömer att coronaviruset värst drabbar de mest utsatta människorna i världen. Coronapandemin kan i krisområden leda till ett rekordstort behov av humanitärt bistånd. 

– Världen har inte råd med att de afrikanska ländernas utvecklingssträvanden byts ut i en humanitär kris, säger den utvecklingspolitiska kommissionen. 

 

Leena heter egentligen något annat men förblir anonym på grund de politiskt känsliga omständigheterna i Irak.

 

 

 

Senaste nytt

Kolumn: Min Valborgsförbannelse