USA:s oljelager såg ut att bli fulla under maj och alla ville göra sig av med sina avtal för maj och juni. Plötsligt fanns det inga bud på marknaden. USA:s West Texas Intermediate, WTI, råolja har för första gången i historien slagit över på minussidan och priset föll till nästan minus 40 dollar per fat tidigare i april.
Priset på oljan i april baseras på den oljan som i princip skulle levereras i maj. Det pris som gått på minussidan hänvisar till den fysiska leveransen av olja den påföljande månaden. I USA är WTI-oljan fysiskt förankrat till vissa platser.
– Då oljans pris ligger på minussidan betyder det att man i princip skulle betala för det att någon tar bort olja från lagren, förklarar Vesa Ahoniemi, verkställande direktörens rådgivare på Fortum.
Oljebolagen i USA såg ut att vara i ett så dåligt läge, så de var beredda att betala för att bli av med skyldigheten att ta emot olja.
– Det var klart att coronaviruset skulle sänka på efterfrågan av olja och det kunde ha varit bakgrunden till att Saudiarabien och Ryssland valde att ta bort sina produktionsbegränsningar just i mars, eftersom USA:s situation redan var svagare på grund av det, säger Ahoniemi.
Saudiarabien har redan i årtionden begränsat produktionen samtidigt som de sänkt oljans pris för att påverka oljemarknaden. Ryssland tog till samma taktik för ett par år sedan. Då efterfrågan stiger och därmed också priset, kompenserar det för den möjliga förlusten.
Genom att ta bort produktionsbegränsningarna signalerar de övriga oljeproducenterna särskilt till de amerikanska producenterna av olja och deras finansiärer att man kontrollerar marknaden och att deras produktion inte är tillräckligt konkurrenskraftig.
– Saudiarabien och Ryssland visar att de kan sänka priset väldigt lågt, men att de ändå klarar sig. Det här sänder också ett budskap om att det inte är USA som har kontroll över situationen, säger Ahoniemi.
USA:s oljemarknad är känsligare för att deras produktion är beroende av att få oljan från fastlandet till kusten och vidare till den globala marknaden. Transporteringen av oljan är dyr, samtidigt som USA:s raffinaderi sektor inte har kapacitet att ta så emot så mycket råolja som det produceras. Det här bildar en obalans.
Om efterfrågan på olja inte kommer tillbaka tillräckligt fort kan det leda till en konkursvåg eller motsvarande.
– Läget blir svårare om efterfrågan återställs först efter att det börjar bli konkursvågor på produktionssidan och då uppstår det finansieringsproblem, säger Ahoniemi.
Oljemarknadens utveckling hänger också starkt ihop med när länder lättar på de politiska restriktionerna kring resor, eftersom det i högsta grad påverkar efterfrågan på olja. Just nu är den cirka 30 procent mindre än normalt.
– Det beror helt enkelt på att ingen egentligen reser. Flyg- och annan trafik står stilla, samtidigt som arbetsresor inte heller görs, säger Ahoniemi.
De globala påverkningarna är inte så stora om restriktionerna endast härrör sig till USA och därmed påverkar de amerikanska oljemarknaderna. Om restriktionerna håller i sig länge kommer påverkningarna på produktionssidan dock att bli större.
Däremot är produktionskostnaderna i Mellanöstern så låga att påverkningarna inte skulle vara lika stora där som för USA.
För konsumenternas del gör ett lägre oljepris att deras utgifter minskar till exempel gällande logistik.
– Ur ett konsumentperspektiv är det positivt att oljans pris går ner på kort sikt. Om det sedan börjar påverka inflationen väldigt mycket är det däremot inte en lika bra sak längre, säger Ahoniemi.