Coronaviruset har för många unga inneburit att de vardagliga sociala kontakterna minskat, när närundervisningen ställts in och hobbys i grupp skjutits på framtiden.
De vanligaste problemen som ungdomar mellan 13–19 år upplever är ångest (72 procent),
överdriven användning av internet och sociala medier (69 procent), tristess (68 procent) och ensamhet (64 procent). Det visar en ny undersökning som gjorts av Allianssi, Väestölitto, Rädda barnen och Yeesi Youth Mental Health Association.
Var tjugonde av oss är så ensam att det definierar hela vår person, skriver Yle.
Det finns flera forskningsstudier som pekar på att social isolering ökar risken för att dö i förtid, oavsett om man de facto är socialt isolerad eller inte. Att känna sig ensam under en längre tid påverkar också immunförsvaret vilket kan bidra till stress, oro och ångest – faktorer som kan te sig lika livshotande som rökning och kraftig övervikt.
Jonna Winberg arbetar som krisarbetare på Helsinfors mission och träffar ungdomar i åldrarna 12–29 år som söker samtalsstöd för olika orsaker. De flesta är mellan 20–22 år och vill ha hjälp med att hantera känslor av ensamhet, nedstämdhet, relationsproblematik eller ångest.
– Det som vi ofta stöter på är emotionell ensamhet. Att man inte kan dela sina känslor med någon.Eller att man inte har några vänner, säger Winberg.
Medan emotionell ensamhet handlar om avsaknaden av en nära och intim kontakt handlar socialensamhet om en otillfredsställelse med det sociala nätverket individen har. Det betyder att en person kan känna sig ensam även om hen har många sociala kontakter.
Sedan drygt fem veckor tillbaka har Helsingfors mission skötts enbart på distans, via video eller telefonsamtal.
– Vi har inte haft en så stor tillströmning. Det har snarare varit tystare än vanligt. Vi undrar om det är för att folk har en bild av att man bara kan mötas i verkligheten och att det är därför man inte söker kontakt, säger Winberg.
I krissituationer blir grundläggande rutiner desto viktigare för att hålla hälsan vid liv. Winberg uppmanar till att äta regelbundet och att ta sig ut en sväng innan sänggående. Hon understryker att alla reagerar olika i den här situationen och att det är viktigt att lyssna på sig själv.
– Det kan också vara tungt med många sociala kontakter. Det är viktigt att lyssna på sig själv och vad man själv vill. Det är säkert viktigt att prata med vänner men det kan också vara svårt att uttrycka hur man känner, säger Winberg.
Helsingfors missions nya stödform karantänkompis erbjuder ungdomar möjligheten att prata med en trygg vuxen antingen via video eller telefonsamtal.
– Jag har en finskspråkig kollega som har fått en förfrågan på svenska. De flesta är på finska. Det största mönster hon ser är att de är unga: både tonåringar och unga vuxna som bara vill tala med någon just nu. Eller som har tråkigt hemma. Att det är en negativ upplevelse att inte kunna träffa någon just nu, säger Holm.
Tips på stöd
Krisjouren, Helsingfors mission
– Erbjuder kostnadsfria samtalsträffar för unga mellan 12– 29 år.
– Boka tid mån–tors kl 9–11, telefon 045 341 0574 eller 044 765 4487.
Karantänkompis, Helsingfors mission
– För dig mellan 12– 29 år och som talar finska, svenska eller engelska.
– För dig som inte har så tung psykisk problematik och som önskar prata med en trygg vuxen via video eller telefonsamtal.
Luckan, Helsingfors
Ärligt-talat chatten erbjuder unga att chatta med professionella handledare och psykolog. Mer info på arligttalat.fi