5.6.2020

Hur mår medierna under coronakrisen?

Coronapandemins samhälleliga påverkan har varit på tapeten i medier under de senaste månaderna. Pandemins påverkan lyfts fram från alla vinklar och den påverkar alla områden i våra liv samtidigt som den totalt dominerar nyhetsspalterna. Men hur har själva medierna påverkats av den exceptionella situationen?

Jonas Jungar är chef för kvalitetskontroll och publikdialog på Svenska Yle och har jobbat som journalist i 25 år. Han anser att arbetet har gått relativt bra trots undantagsläget.

– Den stora överraskningen är att en medieverksamhet som Svenska Yle lyckas jobba relativt bra på distans. Visst blir det ganska mycket med telefon, Skype och Zoom men det journalistiska arbetet går ändå till vissa delar att göra från köksbordet, säger Jungar.  

Yle har en lagstadgad uppgift att förmedla information från myndigheterna också i krislägen. Därför har det redan funnits beredskapsplaner från tidigare. Nya planer för hur Yle ska sköta coronasituationen gjordes också redan i ett tidigt skede av krisen. 

–Även om en stor del av oss skulle bli sjuka kan vi göra sändningar, berättar Jungar. 

Vardagen på Svenska Yle har ändå inte ändrats så mycket, förutom att största delen av jobbet nu görs på distans. Sändningarna kan göras normalt och innehållet har hållits rikligt. Olika tekniska verktyg som reportrar kan använda hemifrån möjliggör producerandet av god kvalitetsjournalistik även på distans. 

Fast det för vissa redaktörer har varit ovant att jobba hemifrån har det enligt Jungar gått smärtfritt. 

–Vi har klarat allt ganska bra med tanke på den enorma förändringen och pressen situationen har skapat, säger Jungar. 

Jonas Jungar har jobbat som journalist i 25 rår. Han tycker att Yle har klarat av coronasituationen relativt bra.
Bild: Yle/ Ilmari Fabritius

Det finns ändå saker som man går miste om i distansarbetet påpekar Jungar. Den mänskliga kontakten är enligt honom väldigt viktig trots all teknisk utveckling som hjälper i undantagssituationer. Det sociala umgänget är något som saknas. 

–Mest saknar jag morjens-hälsningarna i korridoren och småpratet och snabba bollandet av idéer under kaffepauser. Nu måste man skicka mejl om saker man annars skulle fråga i förbifarten i hissen. Det skapar extra jobb i vardagen, säger Jungar.

Behovet av att vara fysiskt närvarande tror han inte att kommer att falla bort i framtiden, fast han själv har märkt att distansarbetet i viss mån till och med kan vara behändigt. 

Under coronakrisen har behovet av information varit enormt då det nya viruset är skrämmande och nytt. Ändå tampas medierna med att avgöra vad som är viktigt att informera om och vad som bara skapar panik. Å ena sidan är det viktigt att servera publiken den information som finns men å andra sidan finns det en risk att man bara späder på oro och ångest genom att sprida ut överväldigande mängder av information.  Det här är en svår balansgång för medierna just nu. 

Enligt Jungar är det viktigt för journalister att tänka efter vad som faktiskt behöver skrivas om.

–Vi ska hela tiden ställa oss frågan: Är den här nyheten vi publicerar nödvändig för att folk ska få en större förståelse av vad som sker?

Ifall det inte finns ett bra svar på frågan, ska nyheten inte publiceras, tycker Jungar. 

En av journalistikens främsta uppgifter är att granska makthavare. Den kritiska granskningen av makthavare blir ändå besvärlig under läget då regeringen måste hålla hårt i makten. 

–En utmaning för medier är att fundera hur man ska sprida den information som folk absolut måste få, utan att bli en megafon för makthavarna, säger Jungar. 

Coronapandemin har skapat en exceptionell tid för alla. Också medierna är i en situation som aldrig förr.  

–Under min tid inom branschen har det aldrig skett tidigare att ett enda ämne skulle så totalt dominera nyhetsagendan. Det är som att det inte skulle finnas något som inte direkt eller indirekt har en koppling till viruset, påpekar Jungar. 

Enligt Jungar är det för tidigt att säga vad de definitiva lärdomarna från situationen är. Coronakrisen kommer inte att vara över på lång tid. Lärdomarna över vad som skulle ha kunnat göras bättre kommer man först se om några år. 

Fast coronakrisen är ett massivt problem för hela världen ger den exceptionella situationen också mycket för journalistiken och det journalistiska arbetet.

–Sällan har det känts så meningsfullt att jobba med journalistik som nu. Det är en enorm utmaning, men samtidigt otroligt lärorikt och fascinerande. 

 

Senaste nytt

Kolumn: Min Valborgsförbannelse