– Till skillnad från vad man kanske skulle tro är det inte de fattigaste och mest marginaliserade som visar på en stark främlingsfientlighet, utan däremot den allra mest privilegierade gruppen som gör det. Den här gruppen kallades för den högerkonservativa gruppen i forskningen, säger forskningsdoktor Rasmus Mannerström.
Det här visar en undersökning från Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet som gjorts bland 18–29-åriga finländare.
Politiska attityder, värderingar och välmående var i fokus för undersökningen. Forskarna bildade kluster av de politiska åsikterna och på basis av korrelationerna mellan åsikterna bildades fyra ideologiska grupper.
Den högerkonservativa gruppen tjänar allra bäst, var relativt högt utbildad och mådde allra bäst enligt olika psykiska mätare. Gruppen visade på den starkaste främlingsfientligheten.
Även om vi har en relativt bra välfärdsstat i Finland så tros orsakerna till det överraskande resultatet ligga i en övergripande osäkerhet på olika områden i samhället.
–Ur ett sociologiskt samhällsperspektiv sägs det att vi lever i en större ovisshet än tidigare där ekonomin och arbetsmarknaden är osäker. Det här gör att människor kanske upplever att det finns ett överhängande hot för att de tappar de privilegier de fått eller har uppnått. Framtiden känns mer osäker vilket gör att man är rädd för att mista sin status, säger Mannerström.
Resultatet visar på att de som har mest att förlora i samhälleliga förändringar har den mest fientliga inställningen till andra människor.
En annan möjlig orsak till resultatet kunde vara skillnaderna mellan de som hunnit komma in i arbetslivet jämfört med de som ännu studerade. Eftersom undersökningen gjordes bland unga vuxna hade de med mera pengar kommit in arbetslivet relativt tidigt i dagens läge.
– Från det att studien gjordes har inkomsterna antagligen förändrats och det skulle vara intressant att se vad personernas läge är idag, poängterar Mannerström.
I forskningen kom man också fram till att frågor om frihet och värderingar är mer centrala än de som handlar om ekonomiska bland unga vuxna.
– Den socioekonomiska dimensionen har inte en lika stor betydelse för de unga vuxna som förut. Nu är man mer intresserad av sociala och kulturella frågor, konstaterar Mannerström.
Studien, som utfördes innan Sannfinländarna splittrades visade att den gruppen hade en tydlig splittring. Sannfinländarna bestod av vänsterkonservativa anhängare och högerkonservativa anhängare.
–De högerkonservativa var mer dominerande. Om studien hade hunnits publiceras tidigare skulle den ha kunnat förutspå den kommande splittringen, säger Mannerström.
Den gyllene medelvägen hittades inte bland svaren. Åsikterna som tangerade invandring tyder också på att de flesta är starkt för eller starkt emot invandring.
Forskningen omkullkastar uppfattningen om att marginaliserade är mest främlingsfientliga.