Hundratals kommunfullmäktigeplatser försvinner

I går lämnade partierna in sina kandidatlistor inför kommunalvalet, men i år kämpar kandidaterna om nästan 700 kommunfullmäktigeplatser färre än år 2012 då det senast ordnades kommunalval.

Kommunalvalet sägs vara det val där invånarna kan påverka sin vardag och där medborgarnas röst hörs tydligast. En röst har relativt sett större betydelse i kommunalvalet är i riksdagsvalet, men skillnaden minskar i år, åtminstone i de största städerna.

223 fullmäktigeplatser försvinner som följd av kommunsammanslagningar, men det betyder att 452 platser försvinner oförklarat.

Enligt Stefan Sjöblom, professor i kommunalförvaltning, är den landsomfattande minskningen ett resultat av den nya kommunallagen som trädde i kraft år 2015. Den nya lagen tillåter ett mindre antal fullmäktigeledamöter än den gamla lagen och inverkar nu för första gången i val. Sjöblom förklarar att man inom den offentliga förvaltningen under de senaste åren strävat efter att lätta upp förvaltningsstrukturer.

– Det har länge legat i tiden att man vill förenkla den kommunala organisationen. Det gäller inte bara att förenkla och effektivera kommunfullmäktige, utan också förvaltningsorganisationen, alltså hela organisationen.

Effektivitetssträvanden har bidragit till att många kommuner gått inför att minska antalet kommunfullmäktigeledamöter när lagen gett dem möjlighet till det.

Befolkningen i Helsingfors har ökat med omkring 40 000 personer sedan 2012, men antalet fullmäktigeledamöter fortsätter vara 85. Det betyder att en ledamot representerar många fler invånare än förr. Också befolkningarna i Tammerfors och Åbo har ökat med över 10 000 invånare, men fullmäktigeledamöternas antal hålls detsamma. I till exempel Somero representeras den drygt 9000 personer stora befolkningen av 35 kommunfullmäktigeledamöter.

– I huvudstadsregionen betyder det här att avståndet mellan förtroendevalda och invånare ökar, säger Sjöblom.

Enligt Sjöblom är grunden för lokaldemokratin att man ska ha en så bred kontaktyta som möjligt mellan invånare och beslutsfattare och att beslutsfattarna ska vara så nära invånarna som möjligt, men nu är risken att principerna inte kan omsättas i vardagen.

Tuuli Kousa (Gröna), ordförande för stadsfullmäktige i Helsingfors, säger att man varken i stadsfullmäktige eller i anslutning till reformen av stadens ledarskapssystem har diskuterat möjligheten att utöka antalet fullmäktigeledamöter. Kousa säger att tanken om att fullmäktige borde växa när staden växer i princip är motiverad, men att Helsingfors stadsfullmäktige med sina nuvarande 85 ledmöter är ett ganska stort organ.

Minimiantal ledamöter i kommuner av olika storlek

  • högst 5 000 invånare 13 ledamöter
  • 5 001—20 000 invånare 27 ledamöter
  • 20 001—50 000 invånare 43 ledamöter
  • 50 001—100 000 invånare 51 ledamöter
  • 100 001—250 000 invånare 59 ledamöter
  • 250 001—500 000 invånare 67 ledamöter
  • över 500 000 invånare 79 ledamöter

– Det är ganska lätt för småpartier och utmanare att bli invalda i fullmäktige redan nu och olika perspektiv kommer bra fram. Den främsta risken är antagligen att också stora stadsdelar blir utan representation som Nordsjö i valet 2008. Men å andra sidan garanterar ett större antal ledamöter inte balans mellan olika stadsdelar.

Text: Emma Nippala & Jasmine Laine

Senaste nytt

Tidningen 3/23

Kiasma har två nya queer-temade utställningar Hur cykelvänligt är Helsingfors? Kan man fira vappen utan alkohol? Vägarbeten i Helsingfors – störande eller nödvändiga? Havis Amanda tar en semester Studentteaterns nya produktion Energi – men till vilket pris? Måsar skapar kaos vid torgen ”Tatueringar är mitt sätt att uttrycka mig själv” Rädda maten!