test

Kommunpolitiker, vad gör de egentligen?

Kommunalvalet närmar sig med stormande steg och i april ska de nya kommunfullmäktige väljas. Men vad får kommunpolitiker egentligen göra? Och vad är skillnaden mellan de som väljs in till kommunfullmäktige och de som sitter i riksdagen.

I år väljs ny stadsfullmäktige i Helsingfors. Kommunalvalet nalkas igen och i april är det dags att rösta för sin favoritkandidat. Men vad gör en kommunpolitiker egentligen? De får varje år stå ut med klagomål från arga medborgare som tycker att de inte gör tillräckligt. Men vet väljarna faktiskt vad det är som kommunpolitiker ska göra? vad hör till deras arbetsuppgifter? Och vad som är skillnaden mellan fullmäktige och regeringen?

Stadsfullmäktige i Helsingfors består av 85 stycken ledamöter. De väljer själv sin ordförande. Ofta sitter riksdagsledamöter också i fullmäktige och därför är det vanligt att möten hålls på måndag då riksdagen är ledig. Alla möten är offentliga och filmas och sätts på webben.

Dessutom sitter alla ledamöter i olika nämnder som arbetar under kommunfullmäktige, som arbetar med vardagliga problem och mera specifika uppdrag, medan fullmäktige arbetar mer med det som rör Helsingfors i största allmänhet.   

Den huvudsakliga uppgiften är att ansvara för kommunens verksamhet och ekonomi. De fattar beslut om hur förvaltningen organiseras, om principer för koncernstyrning, mål för kommunala affärsverk och grunderna för olika avgifter. Budgeten för Helsingfors är lite över fem miljarder euro.

Precis som all annan verksamhet lyder fullmäktige under lag och det är klart definierat vad som kan delegeras vidare till exempelvis förtroendevalda. De uppgifter som enligt lag tillkommer fullmäktige kan inte delegeras vidare. Det hör dessutom till fullmäktiges uppgift att utse olika nämnder som har hand om kommunen. Till exempel utses skolnämnden, hälsovårdsnämnden och så vidare av fullmäktige.

Det är i korthet vad själva stadsfullmäktige gör men vad kan en ensam fullmäktigeledamot göra för att förändra eller förbättra kommunen för dess invånare?

Bjrörn Månsson. Bilden tagen från flickr. Foto: Eurooppalainen Suomi ry

Enligt ledamot Björn Månsson (SFP) är det mest med motioner man kan påverka. Motioner lämnas in och måste ha minst 15 underskrifter före stadsfullmäktige tar upp det. Alla ledamöter sitter också i olika nämnder så där har man en chans att påverka.

— Ingen ska tro att man ensam kan göra någonting. Allt ska göras som en helhet.

Saara Paavolainen (SDP) håller inte helt med.

–Vi röstar med majoritet, så en röst kan betyda att något stoppas eller går vidare. Men samtidigt så fungerar vi som rör för vanliga medborgare till fullmäktige. Varje dag ringer vanliga medborgare åt mig med problem och oroligheter.

Terhi Koulumies (saml) är på samma linje som Paavolainen.

–Mest nog med omröstning. Men dels också med att påverka hur ens eget parti tänker om ett visst ämne.

Terhi Koulumies.

Månsson skrattar snabbt till när frågan om kritik och skäll kommer upp. Han menar att det är i den mänskliga naturen att klaga när något går fel men att man sällan får beröm när man gjort något bra.

–Till exempel när vi ändrar något inom kollektivtrafiken hör alla de missnöjda av sig.

Kolumies menar i sin tur att människor hör bara av sig med klagomål om större saker.

–När människor märker något som de blir oroliga av kan de höra av sig och klaga

Paavolainen är av helt annan åsikt. Hon svarar bryskt nej så fort jag ställt frågan.

–Människor kan vara oroliga över något, men klagomål får jag inte. Mest ringer människor när de behöver hjälp att till exempel förstå något.

 

Alla tre håller med om att de tycker om sitt uppdrag, fastän det kan vara stressigt.

–Vi har ändå hand om över 5 miljarder, ca 10% av statens budget för kommunerna. Man måste komma ihåg att vår uppgift är att erbjuda tjänster och ta hand om välmående för invånarna. Säger Paavolainen.

Saara Paavolainen

Koulumies menar att till skillnad från riksdagen sitter det mest vanliga människor med jobb med i fullmäktige.

–Så länge jag orkar och brinner för uppdraget kommer jag fortsätta ställa upp i val.

Månsson jobbade som journalist i 27 år men är nu pensionär och tycker att uppdraget passar perfekt eftersom han kan satsa på det som en heltidssyssla.

–Som ung var jag också aktiv inom Svensk Ungdom.

Paavolainen säger också att det inte finns en överhängande orsak att bara rösta på henne för att hon är hon.

–Ni som har rösträtt, rösta. Rösta på någon som är bra. Lika bra skulle någon annan kunna vara här istället för mig, men tydligen tycker många som jag.

 

Kommunalvalet är den nionde april.

 

Senaste nytt