Opinion: Sluta uppmärksamma bråkstaken

Måste man verkligen tala såhär mycket om en person som är bråkig, självkär och ljuger konstant, frågar sig Anna Hellberg.

Jag ligger och scrollar lite halvsömnigt i mitt Facebookflöde en kväll. Som vanligt har alla flitiga mediesidor och mina ännu flitigare Facebookvänner försett mig med en massa nya artiklar att klicka på. Huffington Post skriver: ”Trump arg över att Sean Spicer spelades av en kvinna på SNL”. I nästa artikel oroar sig Jonas Gardell över att världens mäktigaste person är en galen narcissist. Nästa rubrik lyder: ”Lögnerna på andra sidan Atlanten fortsätter”. Sedan kommer tack och lov något om det gamla Snake-spelet, men efter det fortsätter samma visa. Trump kritiserar medier, Trump vill stänga internet, Trump publicerar argsinta tweetar.

Redan i augusti 2015 märkte John Sides, professor i statsvetenskap, en oroväckande trend. Han publicerade grafer om hur mediernas rapportering om Trump tydligt korrelerade med hans framgång i opinionsmätningarna. Jag tänker ändå inte tala om hur de amerikanska medierna – en del i misstag – hjälpte Trump att bli president. Det är ingen idé att gråta över spilld mjölk. Men även här i Finland har Trump fått extremt mycket plats i medierna. På YLEs hemsida ger ordet Trump 304 000 träffar, medan Niinistö bara ger 38 500. Detta även om det utöver vår president finns två andra kända politiker med samma efternamn.

Måste man verkligen tala såhär mycket om en person som är bråkig, självkär och ljuger konstant? Det är tydligt att Trump fortfarande använder medierna som gratis reklam. Det bråkigaste barnet borde väl inte få mest uppmärksamhet. Det är just vad barnet vill åstadkomma med sitt bråk.

Visserligen handlar det om världens mäktigaste man och inte ett dagisbarn. Många av USA:s beslut kan ha en stor inverkan på Finland. Till exempel säkerhets- och miljöfrågorna måste man absolut följa med. Men måste man ta resurser från andra viktiga nyheter för att berätta om varje arg tweet och skandal som den före detta reality-tv-stjärnan hittar på? Att åtkomsten av rent vatten i världen förbättrats betydligt eller att forskare i Kalifornien har uppfunnit ett säkert och långvarigt preventivmedel för män, är nyheter som gått många förbi.

Ändå är jag också själv intresserad av Trump-nyheterna. De får stor spridning eftersom de väcker känslor. Vi människor har rent psykologiskt ett starkt behov av att känna känslor och tillhöra grupper. Att dela en upprörande artikel om Trump med likasinnade vänner på Facebook är ett perfekt sätt att tillfredsställa de här behoven.

Men vi orsakar mera skada än nytta med att vara besatta av Trump. Nuförtiden talas mycket om polarisering. Hur vi lever i bubblor där alla andra tycker lika och de som inte gör det är antingen onda eller idioter. Majoriteten av materialet om Trump i mitt Facebookflöde fördjupar den här klyftan. Världen blir delad in i ”empatiska och förnuftiga människor som jag”, och ”främlingsfientliga Trump-anhängare som förstör världen med sin idioti”.

Att konstant analysera, kritisera, oja och voja oss över dessa ”andra” tar upp all vår energi. Istället för att klaga över dem som försämrar världen, kunde vi ta oss i kragen, acceptera hur det ser ut på andra sidan Atlanten och använda vår tid till att försöka förbättra världen där vi är.

Senaste nytt