Med över 63 000 signaturer har medborgarinitiativet för att legalisera eutanasi gått vidare till riksdagen. Fallet som kommit att bli en symbol för initiativet är den år 2005 avlidne treårige Eino. Pojken förlorade trots kirurgernas tappra försök den största delen av all hjärnfunktion till följd av en hjärnblödning. De nio veckorna han sedan tillbringade oförmögen att kommunicera eller röra sig frivilligt innan han äntligen avled var minst sagt traumatisk, enligt hans föräldrar. Pojkens far, läkare Harri Seppälä, redogör för hela den tragiska historien i en artikel i Ilta-Sanomat. Han vädjar till läsaren att bespara andra det lidande han och hans fru upplevde.
Enligt en undersökning gjord av Finlands Läkarförbund godkänner bara sjutton procent av de läkare som jobbar med döende patienter eutanasi medan svaren från det förra riksdagsvalets valkompass visar att en klar majoritet av riksdagsledamöterna är redo att godkänna det.
Personerna bakom initiativet, tidigare riksdagsledamöterna Esko Seppänen, Iiro Viinanen, Henrik Lax, Osmo Soininvaara och Ilkka Taipale har kritiserat Läkarförbundets undersökning och sagt att urvalet på 290 läkare är alltför litet för att räknas som en undersökning.
Läkarförbundet står emellertid bakom sitt resultat. De menar att resultaten inte representerar alla läkares åsikter, men att åsikterna inom den grupp de ville kartlägga representeras väl.
Problematiken i aktiv dödshjälp
Läkarförbundets direktör och verkställande direktör för WMAs (World Medical Assiociation) etiska kommitté Heikki Pälve uttalar sig om problematiken kring eutanasi och vård i livets slutskede.
– Själva termerna eutanasi och assisterat självmord är komplicerade. Det råder ofta missförstånd över deras exakta innebörd bland medborgare.
Aktiv dödshjälp kan delas in i två kategorier – eutanasi och assisterat självmord. Eutanasi innebär att en läkare ger en patient en dödlig injektion, medan assisterat självmord innebär att läkaren förser patienten med en dödlig dos medicin som patienten sedan själv kan välja att ta.
Pälve tillägger att det är viktigt då man stiftar lagar att vara på det klara med innebörden av eutanasi samt vilka problem det löser och inte löser.
Rätt att bestämma om sitt eget liv
Ett av de vanligaste argumenten för legaliserad eutanasi handlar om autonomi. Tanken är att människor har rätten att bestämma över sitt egna liv, även om de bestämmer att avsluta dem. Den rätten kan logiskt överlåtas till en närastående i fall där patienten är oförmögen att kommunicera.
–Vi får ofta höra att vi vill bestämma vem som får leva eller dö om vi motsätter oss eutanasi, men så är det ju inte. Det är först då eutanasi blir ett lagligt alternativ som det blir vårt beslut i fall en patient lider tillräckligt för att få det, säger Pälve.
Han tillägger att det är så gott som omöjligt att utifrån bestämma hur svåra en patients smärtor är.
– Om vi ber patienten att placera sina smärtor på en skala från noll till tio och svaret är tio, kan vi då verkligen säga att det inte verkar sannolikt och ge den avslag på begäran om eutanasi efter det?
Lagen som initiativet föreslår skulle endast beröra myndiga patienter. Det är endast Nederländerna och Belgien som tillåter minderåriga att välja eutanasi eller assisterat självmord.
”God död”
Den avlidna Einos mor, Johanna Ervast har precis som sin man förespråkat legaliseringen av eutanasi i medier. I ett videoinslag på Yle betonar hon att ordet eutanasi (vilket kommer från grekiskans ”eu” och ”thanatos”) betyder ”god död”. Hon poängterar även att vi inte tvekar att avliva svårt skadade djur, och att det till och med vore djurplågeri att inte göra det.
Heikki Pälve är orolig över vilka följder det kunde ha på en samhällelig skala om eutanasi blev lagligt.
– Kommer äldre människor att känna en skyldighet att välja eutanasi för att inte vara en börda på sin familj om andra omkring dem gör det? Vi vet inte vad en sådan samhällelig press kan orsaka.
Pälves farhågor är inte helt ogrundade. Enligt en uppföljande rapport över lagen om assisterat självmord i Oregon, uppger över 40 procent av samtliga patienter som valt assisterat självmord att de känner sig som en börda för sina närastående som en delaktig orsak till sitt beslut.
Risk för snöbollseffekt
Även bland initiativtagarna finns det viss återhållsamhet. Osmo Soininvaara varnar enligt Yle för en snöbollseffekt, och säger att det finns en risk för att man lätt tillåter mer och mer då man öppnar en lag.
Heikki Pälve betonar att vård i livets slutskede är ett rätt ungt område inom medicin, och att vi varken har fullbordade strukturer eller vårdmetoder på plats ännu.
– Om vi får något ut av det här initiativet hoppas jag att det är en ordentlig diskussion på en samhällelig nivå om vad som borde ingå i vården i livets slutskede.
Även Läkarförbundets undersökning visar att en överväldigande majoritet av läkare som jobbar med döende patienter skulle vilja ha lagstiftning om vård i livets slutskede