Forskning påvisar att kandidaternas attityder om miljöfrågor hänger ihop med attityder om invandring. Åsikterna kring de två ämnena har även polariserats en hel del.
– Det är ett tecken på ökad polarisering när frågor som inte har ett självskrivet samband har börjat hänga ihop, när till exempel vissa slags miljöattityder börjat hänga ihop med vissa flyktingattityder. När ett allt större paket med frågor börjar kopplas ihop blir det svårare att hitta frågor man kan kompromissa i och samarbete över partigränserna försvåras, säger Jan-Erik Lönnqvist, professor i socialpsykologi vid Svenska social- och kommunalhögskolan.
Lönnqvist har ansvarat för en forskargrupp som studerat kandidaternas åsikter kring frågorna om miljö och invandring i kommunalvalen 2012 och 2017. De har använt sig av kandidaternas svar i Yles kandidattest inför valen. Kandidaterna hade själva angett sina svar för testet.
Enligt forskningen har De gröna, ett invandrarvänligt parti, blivit betydligt mera invandrarvänligt samtidigt som Sannfinländarna, ett invandrarkritiskt parti, blivit allt mer kritiskt inställt mot invandring.
Attityderna till flyktingar blev mer positiv i nästan alla partier från 2012 till 2017. Undantaget var Sannfinländarna. Under perioden tappade också miljöfrågorna vikt inom partiet. Partiernas attityder i miljöfrågor verkar alltså hänga ihop med deras syn på invandring.
– Det är synd att de här frågorna kopplats ihop, att Sannfinländarna så tydligt ser De gröna som sin fiende. Det kunde ju finnas ett nationalistiskt, populistiskt parti som tycker att den finska naturen är värd att skydda. Ett parti som är stolt över den vackra finska naturen – våra skogar och sjöar. Å andra sidan kan vi ju tänka oss att det finns väljare som värnar om miljön och som gärna skulle rösta på De gröna men som inte tycker lika i flyktingfrågan, säger Lönnqvist.
Forskningen visar också att variationen minskat inom partierna. Lönnqvist menar att också det här är en form av polarisering. Enligt honom pekar det på att det finns mindre rum för diversitet inom själva partierna och att kandidaterna som rekryteras är allt mer lika varandra.
Lönnqvist poängterar också att homogeniteten inom partierna kan tänkas vara en bra sak.
– Nu står partierna mera enhetligt och radikalt för någonting, och väljarna kan därmed uppleva att det har större betydelse vilket parti de röstar på. Ur konsumentsynvinkel kan det ses som en positiv utveckling – det finns större skillnader mellan partierna, alltså mera utbud, och man kan vara säkrare på vad man får då man röstar på ett visst parti, säger Lönnqvist.
Enligt forskningen står män för de mest extrema åsikterna. Kvinnliga kandidaternas åsikter verkar vara mer lika mellan partierna. Könsskillnaderna är störst i Sannfinländarna. Männen i partiet är betydligt mer konservativa i sina åsikter än kvinnorna. Skillnaderna mellan könen är mindre i partier som betonar jämställdhet.
Källa: STT & Helsingfors Universitet