Begreppet myntades av den tyska sociologen Ruth Glass och användes för att beskriva situationen i 1960-talets London. I korthet beskriver begreppet fenomenet som uppstår när en existerande befolkning blir ersatta av en nyinflyttad grupp av människor. Oftast har dessa höga inkomster och hög social status.
När en stadsdel bär stämpeln problemområde återspeglas detta ofta i hyrorna. Människorna som bor i dessa problemområden är således ofta låginkomsttagare och människor som samhället marginaliserat. En annan folkgrupp som inte heller brukar ha det så bra ekonomiskt ställt är unga studerande och människor inom kreativa yrkesområden.
Konstnärer och studerande har flera saker gemensamt – de gillar att driva omkring och dricka kaffe eller öl. De gillar konstutställningar och billiga restauranger. Deras rötter är också ofta i en vit medelklassfamilj. Detta i sig är inte problematiskt men när arbetare och låginkomsttagare ersätts av dem blir situationen klurigare.
Med dessa unga kreativa och studerande följer ofta en exponentiell mängd av barer och kaféer. Konstutställningar och klubbar ploppar upp likt kantareller på hösten. Allt detta är ju fint. Vem tycker inte om bra kaffe och konst? Problemet uppstår när området blir populärt vilket kan leda till höjda hyror och småföretag som försvinner. Där nya butiker och barer uppstår försvinner småföretag som helt enkelt inte har råd med hyran.
Denna situation har man kunnat observera på otaliga ställen ända sedan 1960-talet. De flesta som besöker Berlin tar en sväng genom stadsdelarna Kreuzberg och Neukölln, Kreuzkölln i folkmun. Dessa områden är fullspäckade med saker att göra och lokaler att besöka. Restauranger, barer och kaféer kantar gatorna. Det man dock inte ser är de människor som tvingats flytta till andra områden eftersom de inte längre har råd med hyresnivån. Kan detta fenomen även observeras i Helsingfors?
Berghäll är en stadsdel i Helsingfors som klassiskt har varit bebodd av arbetare. Dess närhet till olika industriområden ledde till en byggnadsboom i slutet av 1800-talet. Stadsdelen var en arbetarstadsdel ända till början av 2000-talet. I dag är Berghäll dock inte känt för sin industri och inte heller bebodd av arbetare, utan gatumiljön är präglad av unga ensamstående och mängden barnfamiljer har minskat avsevärt. År 1940 hade Åshöjdens grundskola, det enda svenskspråkiga lågstadiet i Berghäll, 1600 elever. För tillfället är elevantalet knappa 300.
Idag förknippas Berghäll med mysiga barer, trendiga små butiker och unga, kreativa och konstnärliga människor.
Lotta Räsänen är en av dem. Hon jobbar som säljare i butiken Fargo Vintage, en designbutik som ligger i Berghäll, och har bott i Berghäll i flera år.
– Jag älskar atmosfären i Berghäll. Den är väldigt avslappnad. I huset jag bor i känner alla varandra. Vi har våra dörrar öppna hela tiden och hälsar på varandra ofta. Jag har aldrig upplevt någon liknande sammanhållning grannar emellan i Finland, trots att jag levt på många olika ställen i landet.
Hon berättar också om en annan sida av Berghäll.
– Berghäll kan vara fint och fantastiskt, men också hemskt. Drogmissbrukare som slåss och går runt utan byxor är inte ovanligt. Men jag gillar det. Berghäll har lite av allt.
Räsänen har fått en annan bild av Berghäll sen hon flyttade dit.
– Tidigare hade jag uppfattningen att Berghäll var en farlig stadsdel, kanske mest för att jag fått höra det från andra. Visst händer här saker, men jag tycker inte att det är farligt.
Även om Berghäll historiskt har genomgått en stor förändring är detta inte något som har påverkar Räsänen.
– Jag skulle inte säga att det förändrats jättemycket. Kanske att mångfalden ökat en del de senaste åren, vilket är bra, säger hon efter en kort fundering.
Räsänen tror dock att Berghäll står inför en förändring. Vad stadsdelens lägenhetspriser beträffar är hon rädd att de kommer stiga ytterligare.
– I Hagnäs har det nyligen renoverats ett hus, vars lägenheter nu kostar över en miljon. Det är helt galet. Jag hoppas verkligen inte att det är en trend. Jag vill att unga, öppensinnade och kreativa människor ska ha råd att bo i Berghäll.
De unga i Berghäll försöker motverka höjningen av hyror i stadsdelen.
– Det syns till exempel på sociala medier. Även Vänsterförbundet och De Gröna försöker hjälpa, men det återstår att se vad som händer. Människor är oroliga, det är ett som är säkert, säger Räsänen.