En osäker arbetsmarknad med korta kontrakt, brist på arbete eller för mycket arbete, och digitaliseringen är perfekta ingredienser för utbrändhet. Gränsen mellan arbete och fritid blir lätt grumlig. Saker som tangerar arbetet dyker lätt upp dygnet runt på sociala medier, vilket gör att det kan vara svårt att skilja på arbete och fritid.
–Visst kan man i och med arbetsklimatet känna sig utbytbar, det finns alltid en armé av unga duktiga tjejer som är redo att marschera in när nån faller, säger Heidi Hakala.
Ett annat stort problem är att hela arbetslivet i dag bygger på karriärism. I dag räcker det inte längre med att vara bara journalist, det blir lätt så att man hela tiden sätter upp nya mål och försöker bli en lite bättre, duktigare och effektivare version av sig själv.
–Det är inte bara journalister som blir utbrända, det är även vanligt inom andra kvinnodominerade branscher som till exempel inom vårdbranschen, påpekar Hakala.
Utbrändhet är på god väg på att bli en folksjukdom. I Finland är den näst vanligaste orsaken till sjukskrivning mental ohälsa, enligt FPAs statistiska årsbok som täcker åren 2014–2017. I Sverige är utbrändhet och utmattningsdepression den största orsaken till långtidssjukskrivning bland kvinnor.
För Hakala var det just en otydlig arbetsbild och oklara förväntningar i kombination med en inre perfektionist som ledde till utbrändhet. Det tog sig uttryck i gråtattacker, dålig nattsömn och nedsatt koncentrationsförmåga. Till slut orkade hon inte längre, utan var tvungen att tala om det med chefer och kollegor.
Heidi Hakala har efter att ha varit utbränd blivit bättre på att kräva en tydlig arbetsbild och krävt att få veta vad som förväntas av henne. Utmattning handlar inte alltid om att man har för mycket att göra, utan det kan också vara att man har en otydlig arbetsbild med oklara förväntningar som skapar stress, menar hon.
–Jag har också insett att det ibland räcker att göra ett okej jobb, det behöver inte vara en superprestation varje gång. Man ställer ofta mycket högre krav på sig själv än på andra, det gör jag i varje fall, säger Hakala.
Då hon berättade om sin utmattning bemöttes hon av förståelse, eller i synnerhet av en vilja att förstå. Trots att hon då kunde bli näst intill arg av värdelösa tips, som att gå ut en stund i solen eller att göra något roligt, ser hon i dag att det bakomliggande var att det fanns en god vilja trots att folk inte alltid förstod vad problemet egentligen handlade om.
–Att tala om det hjälpte väldigt mycket, till exempel genom min bok. Jag har i dag lätt för att berätta om vad jag varit med om, också för att försöka normalisera utbrändhet. Jag har försökt öka medvetenheten om det, både på arbetsplatsen och bland vänner och bekanta.
Trots att Hakala har blivit lite av en utbrändhetsexpert bland sina bekanta menar hon att det är väldigt viktigt att tala om det gör det lättare för andra att öppna upp och berätta hur de mår.
Hakala hann inte bli rädd för att berätta för sin chef om det faktum att hon är utbränd eftersom utbrändheten tvingade henne till att göra det.
– Det är klart att jag varit orolig för att få stämpeln av att vara en tickande bomb som när som helst kan explodera, och att det kunde påverka ett anställningsbeslut negativt. Själv känner jag ändå att jag i dag är en stabilare arbetstagare i och med att jag lärt mig sätta gränser, och att jag också gör ett bättre jobb då jag mår bra och har mycket energi. Som drabbad tror jag rentav man känner sig starkare efteråt, det är främst andra som tror att man är instabil.
I dag står den gamla kvinnorollen i konflikt med den nya rollen; du ska gärna ha familj och barn och ett rikt socialt liv som du värdesätter, men samtidigt förväntas du göra karriär, resa, ha en massa spännande hobbyer och ta hand om ditt utseende.
Kvinnor tar dessutom i många fall större ansvar för obetalt hushållsarbete.
Utbrändhet drabbar främst kvinnor. Hakala menar att det delvis har med flickors uppfostran att göra. Visst blir även män utbrända, men inte i samma utsträckning som kvinnor.
–Utseendehetsen drabbar kvinnor hårdare. Mäns utmaning är fortfarande att tala om och visa känslor, i båda fallen tror jag att det handlar om stereotypa könsroller som skapar det här illamåendet eller problemet.
En fälla du kan gå i som ung är att bygga hela din identitet på din karriär och börja värdera dig själv mer utifrån vad du gör än vem du är som människa. Då är det lätt hänt att man helt tappar självförtroendet om man inte får ett jobb eller en praktikplats man sökt eller förlorar jobbet.
–Då jag blev utmattad kände jag först att jag ju är journalist och har jobbat med journalistik hela livet, så ifall jag inte klarar av det här jobbet – vem är jag då?
Tänk också på att det finns flera vägar som leder till målet, upptäck de alternativa vägarna och våga skapa egna plattformar. Till exempel behöver inte alla journalister jobba på Yle eller en tidningsredaktion, menar Hakala.
–Man kan vara bra journalist trots att man inte trivs med att jobba med nyheter i ett snabbt tempo.
Kom ihåg att kommunikation är A och O. Våga därför kräva tydliga riktlinjer och se till att få kompensation för övertid. Det är även viktigt att inte bygga din självkänsla på din karriär, gör sånt som du mår bra av och tänk inte alltid på vad som lönar sig karriärmässigt.
–En viktig orsak till min utmattning var att jag lyssnade bara på mitt förnuft och inte på mina känslor. Jag fokuserade på vad jag borde och förväntades göra i stället för att känna efter vad jag ville. Och om man under en längre tid går emot sig själv så säger kroppen till slut stopp.
Heidi Hakala:
- Hon är bosatt i Malmö där hon jobbar som nordenkorrespondent för Nyhetsbyrån SPT. Sedan 2006 har hon jobbat med journalistik, men hon är även aktuell med sin debutroman Bara lite till som utkom 2018.
- Heidi gillar kontext och analys, hon vill sätta saker i större perspektiv och gillar därför inte korta och snabba nyheter eftersom de saknar en analytisk bit. Hennes styrka rent journalistiskt ligger i just analysförmågan.
- Ifall hon får välja gör hon gärna djupgående personporträtt framom snabba nyheter.