Affärsverksamheten och handeln har i praktiken stannat upp i och med att rörligheten begränsats genom isoleringsåtgärderna som pågått under coronakrisen. Det här påverkar drastiskt den ekonomiska tillväxten i Finland.
Under årets andra kvartal minskar bruttonationalprodukten mest, varefter tillväxten beräknas tillfriskna. Åren 2021 och 2022 beräknas BNP öka med 1,3 procent.
Förändringen har varit snabb och oväntad. Själva pandemin samt de åtgärder som tagits för att stoppa coronavirusets spridning har kastat ett mörkt moln på de ekonomiska prognoserna världen över.
Underskottet förväntas öka med 14 miljarder euro till 16,6 miljarder euro i de offentliga finanserna. Det är 7,2 procent i förhållande till BNP. Trots att en ekonomisk tillväxt förväntas nästa år, räcker det inte för att återställa saldot i de offentliga finanserna som har ett rejält underskott att bemöta följande åren.
Ekonomiska läget har snabbt försämrats och det påverkar den offentliga ekonomin med att försvaga den. Många åtgärder görs för att minska de negativa effekterna av coronavirusepidemin, men i och med dem försvagas de offentliga finanserna.
Offentliga ekonomins alla sektorer kan räkna med underskott i år. Statsfinanserna drabbas mest men också lokalförvaltningens ekonomi skärps trots svårigheterna förra året.
Skatteinkomsterna kommer att minska och arbetslöshetsutgifterna öka. Arbetspensionsavgiften kommer att sänkas temporärt under coronakrisen, arbetslösheten stiger och därmed ökar förmånsutgifterna vilket orsakar ett underskott för socialskyddsfonderna.
Skulden hos den offentliga sektorn förväntas växa kraftigt i år, nästan 70 procent. Det uppskattas att skuldkvoten blir närmare 80 procent fram till 2024. Det är stora tal.
Allt hänger nu på hur pass djupt ekonomin dyker och hur länge. Om nedgången varar länge är det inte bra för samhället enligt Finansministeriets avdelningschef Mikko Spolander.
Kinas ekonomiska tillväxt minskade redan under förra årets sista kvartal. Det påverkade världsekonomin redan på förra årets sida, då den också visade tecken på att den ekonomiska tillväxten sjunker.
Under 2020 beräknas världsekonomin minska med sammanlagt två procent, men under andra halvåret uppskattas ekonomin ändå återhämta sig.
Varuhandeln påverkas av begränsningarna i rörligheten och världshandeln beräknas minska med fem procent på årsnivå.
För Finlands ekonomi har coronaepidemin inte varit något undantag utan påverkat den finska marknaden. Efterfrågan har minskat och därmed även exporten. Den privata konsumtionen har påverkats drastiskt av begränsningsåtgärderna för att bekämpa coronaviruset.
Företagarna drabbas mest men också konsumtionen av varor minskar. Allra minst påverkas försäljningen av dagligvaror.
Då utsikterna är osäkra, är också investerare försiktiga och det framkommer genom att investeringar har dragits in eller skjutits upp.
Arbetslösheten ökar, då många tvingades stänga sin affärsverksamhet för längre perioder. Detta påverkar även konsumtionskraften i landet. Antalet arbetslösa uppskattas stiga till 8 procent under år 2020. I februari 2020 var 6,9 procent av Finlands befolkning arbetslösa. Sysselsättningsgraden uppskattas sjunka till 71 procent.
Källor:Finansministeriet