Barometern är en återkommande opinionsundersökning som mäter finlandssvenskarnas språkvanor, värderingar och attityder. I den senaste undersökningen kom det fram att österbottningar upplever samhörighet till Svenskfinland och Sverige i högre grad än resten av Svenskfinland.
Marina Lindell är ansvarig forskare för Barometern, som görs av Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi. Enligt henne finns det en enkel förklaring till varför österbottningar oftare känner gemenskap med Sverige.
— I Österbotten kan det förklaras med att man ser på svensk tv, lyssnar på svensk radio och följer med svenska kändisar. Många österbottningar flyttar till Sverige för att studera, i synnerhet till Umeå som också har en stark koppling till näringslivet i Österbotten. Sverige känns nära och som del av Svenskfinland, säger Lindell.
Det är trots det svårare att förklara varför österbottningar känner en större samhörighet till Svenskfinland.
— Svenskfinland är ett svårt begrepp, det finns flera olika definitioner av det som har förändrats genom åren. I Österbotten känner man större samhörighet med varandra, eftersom att majoriteten är enspråkiga och det känns som en mindre gemenskap, säger Lindell.
Jag känner att vara österbottnisk är en större del av min identitet än att vara finländare – Lisa Näsman
Lisa Näsman är tjugo år och studerar biologi i Åbo. Hon identifierar sig som enspråkigt svensk. Näsman är uppvuxen i Korsholm, Österbotten, och anser sig vara mer finlandssvensk och österbottnisk än finsk.
— I första hand identifierar jag mig som finlandssvensk, och jag känner att vara österbottnisk är en större del av min identitet än att vara finländare, säger Näsman.
Precis som många österbottningar har Näsman vuxit upp med att se på svenska tv-program och lyssna på svensk musik, trots det så känner hon ingen stor samhörighet till Sverige.
— Jag känner störst samhörighet till Svenskfinland. Fast jag inte har haft någon desto större kontakt till de finska delarna av Finland, så jag känner större samhörighet till Finland än till Sverige, säger Näsman.
Enligt den senaste Barometern har antalet finlandssvenskar som identifierar sig som enspråkigt svenska sjunkit kraftigt under de senaste tio åren. I den senaste undersökningen identifierade knappa hälften sig som enspråkigt svenska.
Undersökningen visar även att många finlandssvenskar upplever att språkklimatet har blivit sämre, en utveckling som har setts under de senaste tio åren.
— Undersökningar från år 2009 och år 2016 visar att språkklimatet har blivit allt mer bistert och hårt. Det finns ett hårt debattklimat som inte strävar efter att hitta lösningar utan vill argumentera. Samhället har också blivit allt mer polariserat, säger Lindell.
Om språkklimatet är hårt litar vi mer på de som talar samma språk som oss – Marina Lindell
Enligt Lindell kan språkklimatet ha en inverkan i hur finlandssvenskarna upplever samhörighet med andra grupper.
— Den senaste undersökningen visar att finlandssvenskarnas upplevelse av samhörighet är stor överlag. Det här kan bero på att man går samman i hårda tider. Om språkklimatet är hårt litar vi mer på de som talar samma språk som oss, då kan skepticismen mot andra språkgrupper kan öka, säger Lindell.
Näsman har inte upplevt några större skillnader i språkklimatet i sin vardag, men enligt henne har det setts i politiken under de senaste åren.
— Språkklimatet är ungefär det samma som då jag var yngre men det märks att till exempel allt flera vill ha bort skolsvenskan och att till exempel Sannfinländarna har blivit allt mer aggressiva i sin politik, säger Näsman.
När Näsman flyttade till Åbo för att studera upplevde hon att samhörighetskänslan till den finska kulturen ökade.
— Jag är inte så aktiv i varken svensk eller finsk kultur, men på grund av studielivet har jag börjat känna mer samhörighet till den finska kulturen. Det är som två helt olika världar mellan Åbo och Korsholm, men jag vet inte om det beror på att kulturen eller språket är olika, säger Näsman.