Máret Ásllat Ivvár Ovllá Nilla Ritni är en samisk queer-konstnär som går tredje året i utbildningsprogrammet för dans vid Konstuniversitetets Teaterhögskola. Föreställningen bygger mycket på improvisation som tar sig uttryck bland annat genom stunder då arbetsgruppen pratar med varandra och när Ritni jojkar medan hans syster dansar. Salen är inredd som en samisk tältkåta – en lavvu – gjord i tyll.
Ritni vill att hans föreställning ska utmana idén om vad en föreställning ska vara. Föreställningen utmanar själva normen för vad vi är vana vid. Den lever i stunden och är konverserande, med många improviserade diskussioner, dansstunder och jojkar. I varje föreställning händer något nytt.
– Det kapitalistiska samhälle vi lever i får oss att tro att föreställningen måste vara färdig. Men jag och arbetsgruppen tänkte att i en icke-kolonialistisk queer-utopi kan föreställningen vara vad som helst och allting, säger Ritni.
Ritni berättar att idén att hålla föreställningen i en lavvu föddes ur en dröm om hur hans icke-koloniala queer-utopi skulle se ut. Där skulle lavvur vara vanliga överallt, inte bara i samiskt land.
– I en perfekt icke-kolonialistisk queer-utopi skulle varken minoriteter eller majoriteter finnas. Länder skulle återställas, det skulle inte finnas några statsgränser. En skulle kunna använda vilket språk som helst varje dag.