Administrationssystemet Wilma används flitigt av elevvården i skolor runt om i Finland. I Winellska skolan i Kyrkslätt använder skolkurator Jessica Hellman Wilma varje dag för att kunna hjälpa de elever som kommer till henne. Dessutom är hon beroende av systemet för att kunna sköta all kommunikation på ett smidigt sätt.
– Det är jätteviktigt i vårt jobb att via Wilma kunna kommunicera med skolpersonal, elever och vårdnadshavare, säger Hellman.
Trots att Wilma är så viktigt för skolkuratorer har Hellmans kollega Moa Martin-Työlahti, som jobbar i Hagelstamska skolan och Gymnasiet Grankulla samskola, nyligen blivit av med alla rättigheter till systemet.
– Vi ser inte längre någon information om eleverna, så det är jättesvårt att jobba, säger Martin-Työlahti.
”I dagens värld är det jätteviktigt att studerande kan ta kontakt med låg tröskel för att få hjälp och nu är det tvärtom”
– Moa Martin-Työlahti, skolkurator
Wilma tillåter elever att ta kontakt med låg tröskel
Eftersom Wilma används för all kommunikation i skolorna är det ett smidigt sätt för elever att ta kontakt med elevvården, som består av skolkurator, psykolog och hälsovårdare. Att ungdomar kan ta kontakt med elevvården med låg tröskel är en förutsättning för att de som behöver stöd ska kunna få hjälp snabbt. I lagen om elev- och studerandevård står det också att lagen ska ”säkerställa tidigt stöd för dem som behöver det”.
I Grankulla och Kyrkslätt är eleverna vana med att man bara behöver skicka ett meddelande på Wilma för att komma i kontakt med skolkuratorn.
– Eleverna har lärt sig att de kan kontakta mig via Wilma. De skickar ett meddelande och frågar när de kan komma på en pratstund. Då kan jag kolla på deras schema och hitta en passlig tid, säger Hellman.
Eftersom elevvården i Grankulla nu är helt utan tillgång till Wilma, finns det inget sätt för eleverna att lätt och smidigt kunna ta kontakt. Det är ingen hemlighet att många ungdomar lider av psykisk ohälsa och därför skulle det behövas en kanal genom vilken det är lätt att få hjälp.
– I dagens värld är det jätteviktigt att studerande kan ta kontakt med låg tröskel för att få hjälp och nu är det tvärtom. Om man mår dåligt orkar man inte ta reda på hur man ska ta kontakt, säger Martin-Työlahti.
I varken Kyrkslätt eller Grankulla har kuratorerna tillgång till elevernas personbeteckning eller frånvaron
Skolkuratorer har en unik roll när det kommer till att följa elevernas mående. I Wilma finns det mycket information som är viktigt för elevvården att känna till. Hellman påpekar att bland annat elevers frånvaron och lektionsanteckningar kan vara värdefull information för att kunna hjälpa på rätt sätt.
– Nog är det bekymmersamt att kuratorn, som är skolans socialarbetare och sakkunnig när det kommer till att förebygga utslagning både på sikt i stunden, inte kan se elevernas frånvaron, säger Hellman.
Med begränsningarna av Wilma har varken elevvården i Kyrkslätt eller Grankulla längre tillgång till elevernas personbeteckning. I fall där exempelvis barnskydd eller polis behöver kontaktas, skulle det vara viktigt för kuratorerna att snabbt kunna få tag på en elevs personbeteckning. I båda kommunerna är anvisningarna att man ska fråga skolsekreteraren, biträdande rektorn eller rektorn om beteckningarna.
Elevvårdens arbetsmetoder har inte beaktats under planeringen av välfärdsområdena
Vid årsskiftet blev Västra Nylands välfärdsområde ny arbetsgivare för Hellman och Martin-Työlahti. I både Grankulla och Esbo hade elevvården full tillgång till Wilma i början av januari, medan Hellman och hennes kolleger var totalt utestängda från systemet i en vecka. Efter diskussioner med kommunen fick elevvården i Kyrkslätt de begränsade rättigheterna till Wilma som ännu gäller idag.
I Grankulla har elevvårdens tillgång till Wilma begränsats steg för steg under våren. Länge hade de samma begränsade rättigheter som Kyrkslätt har idag, men i april beslöt Grankulla stad att helt utesluta stadens elevvård ur Wilma systemet. Martin-Työlahti frågar sig varför elevvården inte har blivit tillfrågad angående besluten om Wilma.
– Man blir lite fundersam kring hur de tänkte när den här verksamheten planerades. De borde ha kollat upp hur allting fungerar, för nu har vi ju inte tillgång till vårt viktigaste arbetsredskap, säger Martin-Työlahti.
Medan Grankulla och Kyrkslätt har kämpat med kommunerna för att få begränsade rättigheter till systemet, har elevvården i Esbo hela tiden haft alla rättigheter. Hellman ser att den varierande tillgången till Wilma både sätter elever och arbetstagare i en ojämlik situation.
– Det sätter eleverna i en ojämlik situation och för oss arbetstagare blir det en fråga om vilken kommun det är smidigare att jobba i, säger Hellman.
Det är alltså klart att kommunerna inte har följt en gemensam linje i frågan om rättigheterna till Wilma, trots att kommunerna hör till samma välfärdsområde. I både Kyrkslätt och Grankulla har elevvården fört fram saken vid flera tillfällen, men än så länge har det inte gett resultat. Både Hellman och Martin-Työlahti hoppas på att de får tillbaka alla rättigheter till Wilma så snart som möjligt, så att de kan jobba ordentligt igen.