Vanessa Grönqvist jobbar sitt fjärde år som klasslärare i Cygnaeus-enheten vid Norsens grundskola i Helsingfors. De två första åren jobbade hon med årskurs 1-2, och för tillfället jobbar hon med årskurs 3-4. Datorerna används flera gånger i veckan och främst för att producera texter.
En fördel med digitaliseringen är att många läromedel har blivit smidigare. Grönqvist berättar att det exempelvis är skönt att kunna rätta elevers texter via datorn.
– Jag är personligen glad att de flesta läromedlen finns digitalt, eftersom jag inte behöver släpa runt på en massa olika läroböcker, berättar Grönqvist.
Grönqvist förklarar att de endast använder sig av datorer i årskurs 3-4, medan årskurs 1-2 använder sig av pekplattor. Trots att skolan blivit väldigt digital, kan man ändå inte alltid räkna med att ha tillgång till dator. Hon berättar att hon måste koordinera med sina kollegor om användningen av datorerna. Det här beror på att Helsingfors stad har en kvotering för hur många digitala verktyg det finns per elev i lågstadiet, till skillnad från högstadiet.
Då Grönqvist gick i lågstadiet var de enda digitala verktygen datorer som fanns i klassiska datasalar.
– Det fanns inget krav på att man skulle behöva egen dator i gymnasiet. Datorerna användes för längre texter och mer invecklade skolprojekt. De fanns alltid tillgängliga i skolan, säger 29-åriga Grönqvist.
Grönqvist påstår att de största skillnaderna sedan hon gick i skolan är barnens inställning. I dag är eleverna mer självständiga och tar mer eget ansvar för sin skolgång. Annars skiljer sig upplägget för undervisningen inte mycket sedan hon själv gick i skolan.
Digitala verktyg kräver övning
Digitaliseringen har fungerat naturligt för Grönqvist. Samtidigt tycker hon att digitaliseringen inte är helt felfri. Det kan till exempel ta upp massor av lektionstid då barnen ska lära sig hur tekniken går till. Man måste räkna med att det tar tid innan eleverna anpassar sig.
– Digitala verktyg är nyttiga, men man måste också klara av att skriva för hand. Att skriva för hand främjar minnet och inlärningen, säger Grönqvist.
I och med att de digitaliserade verktygen ökar har skolan en fast regel om att eleverna inte får använda sina telefoner på lektionstid.
– Det är inte en strid jag behöver ta med mina elever, vilket är jätteskönt, säger Grönqvist.
Grönqvist har bekantat sig med forskning om hur digitaliseringen påverkar inlärningen och att den enligt statistiken har försämrats. Hon anser att det delvis är på lärarnas eget ansvar hur mycket de använder sig av digitala verktyg. De måste själva tänka igenom vad som är mest relevant att genomföra digitalt.
– Som lärare behöver man rannsaka sig själv och ifrågasätta varför man föredrar att eleverna gör det digitalt istället för för hand. Man borde fokusera på att använda digitala metoder i sådana situationer där de verkligen kommer till nytta, berättar Grönqvist.
Reporter-kommentar: Förut spelade vi musik på instrument, nu spelar vi på Ipad
När jag var liten hade alla barnen i min klass en Nokia flip phone. När jag fyllde sju år fick jag min egen och var så glad. Den användes enbart för att ringa eller skicka sms till mamma. Inte skulle jag någonsin ha trott att digitala metoder skulle bli en så stor del av utbildningen som den är i dag. Jag jobbade en kort tid på lågstadiet som vikarie och blev chockad av hur upplägget såg ut. På musiklektionerna öppnade vi inte ens en fysisk sångbok, utan sjöng istället med i ett klipp från Youtube.
Det som förvånade mig mest var när vi skulle spela piano. Jag förväntade mig att vi skulle sätta oss vid ett fysiskt piano eller en synt. Men det var inte fallet: istället drog barnen fram sina pekplattor och spelade piano på en app. Jag blev extremt upprörd av detta. Det var sorgligt att se hur man är besatt av skärmen redan i så ung ålder. Är detta faktiskt det enda sättet som barn kan lära sig?
Jag levde länge i uppfattningen att skolundervisningen blivit så här digital. Men jag har nu fått en inblick i vardagen på andra skolor som jag har besökt. Det kan givetvis se olika ut i olika skolor. Alla prioriterar annorlunda. Digitaliseringen ger barnen redan i ung ålder möjligheten att öva upp sin digitala kompetens, vilket jag själv inte hade möjlighet till att göra när jag var barn. Digitala verktyg kan vara nyttiga, men gränser borde definitivt finnas. Musik är inte något som borde utföras på digitala verktyg, utan med fysiska instrument.
