Människor dör av hunger i Sydsudan. Det är första gången som det anses råda svält någonstans i världen sedan 2011. Somalia, Nigeria och Jemen befinner sig också i riskzonen.
Bakom FN-larmen finns utsatta samhällen som kämpar mot en gemensam nämnare: konflikt.
100 000 människor svälter och ytterligare en miljon beräknas befinna sig på gränsen till hungersnöd i Sydsudan, larmar flera FN-organ. Det är första gången som svält har deklarerats sedan Somalia 2011, då över en kvarts miljon människor dog. Dessutom anser FN att Jemen, Somalia och Nigeria befinner sig i riskzonen.
– Att fyra länder befinner sig på svältens rand saknar motstycke. Det är en fullkomlig katastrof, säger Anne Poulsen, Nordenchef för FN:s världslivsmedelsprogram (WFP).
Hungersnöd – svält i vardagligt tal – är en teknisk term som FN enbart använder när vissa nivåer av dödlighet, hunger och undernäring har uppnåtts, och det sker ganska sällan. Vad den innebär i praktiken är att människor nu dör av hunger i Sydsudan.
Inga skyldigheter
Att deklarera hungersnöd medför dock inga skyldigheter för FN eller andra organisationer, men det är ett sätt att väcka uppmärksamhet globalt.
Konflikt är den gemensamma nämnaren som styrt de fyra länderna mot svältens rand. Sydsudan har varit i krig sedan 2013, och striderna har gjort det svårt för människor att utöva sin huvudsakliga sysselsättning som jordbrukare.
Extremistgruppen Boko Harams framfart har lett till liknande problem i nordöstra Nigeria, precis som al-Shabaabs härjningar i Somalia.
– Svält är en logisk följd av konflikter, i synnerhet när de pågått under längre tid. När människor befinner sig i situationer som hotar deras liv och levebröd har de svårt att utföra sitt arbete. Och det går inte att överleva på mathjälp för alltid, säger Victor Adetula, forskningschef på Nordiska Afrikainstitutet.
I några av länderna har konflikten förvärrat existerande problem. Redan före inbördeskriget var Jemen ett mycket fattigt land, som länge plågats av brist på vatten. Både Sydsudan och Somalia har drabbats av svår torka.
Olika åtgärder
För att bromsa utvecklingen krävs åtgärder. I närtid handlar det om akuta insatser från hjälporganisationer. På fredag står Norge värd för en givarkonferens som har i syfte att mobilisera större internationellt engagemang för de över 10,7 miljoner människor som bedöms vara i akut behov av humanitärt bistånd i länderna kring Tchadsjön, däribland Nigeria.
Men på lång sikt finns inga humanitära lösningar på politiska problem.
– För att situationen ska bli bättre gäller det att ta itu med konflikternas dynamik. Det krävs politiska lösningar som leder till fungerande styren som låter människor ta del av kollektiva nyttigheter. Om inte det fungerar så kommer konflikten tillbaka, och då kommer också hungersnöden att komma tillbaka, säger Victor Adetula.
(FNB–TT–Sofia Eriksson)