Branschbyte – ett sätt att förverkliga drömmar

Grundskola, gymnasium, universitet och sedan ut i ett 50-årigt arbetsliv. I Finland förväntas de flesta följa den här modellen, som anses vara den gyllene vägen till en framgångsrik karriär. Ändå har arbets- och branschbyte blivit en regel mer än ett undantag. Diskussionen om omskolning ligger däremot långt efter.

En framgångsrik karriär betyder inte nödvändigtvis ett tillfredsställande liv. 33-åriga småbarnspedagogen Paulina Blomqvist bestämde sig förra året att börja studera på nytt. Efter att ha arbetat som förskollärare i drygt sex år, kände hon ett behov av ett mera kreativt arbete.

– Det finns nog kreativitet inom småbarnspedagogik men det är mera ämnat för barnen. Nu är det kreativa arbetet mera personligt, säger Blomqvist. 

Paulina Blomqvist
”Jag hade nog tänkt länge på att jag vill göra något nytt”, säger Paulina Blomqvist. Bild: Ronja Stenberg

Efter ett år av aktivt surfande på nätet, sökte sig Blomqvist till visualist yrkesexamen vid Prakticum. Hon blev beviljad studieledighet och får nu understöd från Sysselsättningsfonden. Även om själva bytesprocessen är relativt enkel och stödjande resurser är lätt åtkomliga på nätet, kan det vara svårt att ta det första steget. 

– Det talas för lite om att också vuxna studerar. Ifall man inte ser andra vuxna göra det, kan det hända att man inte inser att det är ett alternativ, förklarar Blomqvist. 

Unga är tvungna att redan i högstadieåldern börja planera sin arbetsinriktning. Vilka tillvalsämnen de satsar på påverkar valet av andra stadiet. Andra stadiet, i sin tur, påverkar utbudet för tredje stadiet och vilka yrken de kan ha i framtiden. De här valen som unga gör betonas som slutgiltiga för deras framtid, men det reflekterar inte det egentliga arbetslivet.

– Det händer lätt att du fastnar inom branschen som dina första studier leder till. Jag tycker man ska våga pröva på annat också. Det som du studerar först, är inte ditt sista alternativ. Det finns alltid nya dörrar, säger Blomqvist.

Ett nutida fenomen

Branschbyte har blivit ett vanligare fenomen under de senaste decennierna. Det ligger i människans natur att vara nyfiken och vilja prova på nytt, men tröskeln för att byta karriär är ganska hög. Det finns sociala förväntningar på hur en så kallad ”riktig” vuxen ska bygga upp sitt liv. Att lämna ett välbetalt arbete för att utforska nya möjligheter som ger större tillfredsställelse upplevs ofta som socioekonomiskt ansvarslöst. Speciellt då många vuxna har familj eller liknande ansvar, som kräver ekonomisk stabilitet och trygghet.

– Många som väljer att byta karriär känner ett behov att motivera sitt beslut för att lindra andras fördomar, säger Ingrid Biese, universitetslektor i sociologi. 

Ingrid Biese
Ingrid Biese tog en slingrig väg till universitetslektor i sociologi och jobbar nu med att underlätta branschbyte för andra.
Bild: Martina Uthardt

Samtidigt får de flesta som väljer att byta bransch höra ”Wow, vad du är modig!” och ”Jag skulle också vilja”. Under våren 2023, har Biese tillsammans med Jan Sten, fungerat som ledare för pilotprojektet ”Prao för vuxna”. Projektet är till för att underlätta branschbyten genom att skapa möjligheter för vuxna att bekanta sig med andra yrken. Pilotprojektet tar slut den sista juni och projektets nästa steg är oklart. Projektet visade dock att det fanns ett stort intresse för att prova på flera branscher.

– När vi har skrivit om projektet på sociala medier har intresset varit helt enormt. Vuxna i alla åldrar är väldigt nyfikna på det. Det verkar finnas en beställning på den här typens program, säger Biese.  

Det gäller inte bara att drömma, du måste våga göra

Normen är fortfarande att det man väljer att studera först blir ens karriär, men det finns andra möjligheter. Sitter man och drömmer om ett annat yrke, finns det flera resurser som är till för att stödja vuxna som vill skola om sig. Studieledighet, till exempel, kan beviljas åt personer som haft samma arbetsplats i 12 månader. Då har man kvar sin arbetsplats efter att studierna tar slut. Ekonomiska hinder kan sänkas med hjälp av studiestöd. Förutom studiestöd från Folkpensionsanstalten, kan man ansöka om vuxenutbildningsstöd från Sysselsättningsfonden såsom Blomqvist gjort. 

– Det gäller inte bara att drömma, du måste våga göra. Ju mer du vågar desto mindre ångrar du, säger Blomqvist.

Senaste nytt