Muskler är inte längre bara för män

”Kvinnor med spända kläder på gymmet”, ”Kvinnor letar efter män på gymmet”, ”10 misstag som kvinnor gör på gymmet”. Det här är det man hittar när man googlar sökorden ”kvinnor” och “gym”. Inom sport tävlar man ofta mot sig själv eller andra. För kvinnor finns ytterligare ett hinder – kampen mot fördomarna.

Skepticism, diskriminering och stränga ideal kring kvinnokroppen har länge varit en realitet inom sport. Genom århundraden har individer och institutioner kämpat för kvinnors rätt att idrotta och tas på allvar.

Styrka och stora muskler har länge ansetts vara bara för män. Man har länge trott att kvinnor inte har det som krävs för att idrotta. Idag ser vi äntligen en förändring. En ny generation av kvinnor visar världen att det är okej och tufft att vara kvinna och stark. Sakta men säkert faller väggarna från lådan som kvinnor tvingats in i. Århundraden av falska myter, skepticism och diskriminering ligger dock djupt. Därför är det viktigt att se exempel på starka kvinnor som fortfarande utmanar existerande missuppfattningar.

Min kropp är en maskin som jag kan göra allt möjligt tufft med

Ett exempel är Alexandra Lehtovaara, 27 år, som tränar tyngdlyftning. Hon hittade grenen när hon såg en tyngdlyftare på Youtube.

– Jag såg på henne och tyckte att hon var supercool. Vacker, stark och utstrålade självsäkerhet. Man såg att hon inte bryr sig om vad andra tänker, säger Lehtovaara.

Resten är historia. Hon beskriver tyngdlyftning som det bästa som hänt henne. När hon reflekterar kring damidrott och samhällets acceptans av kvinnor med muskler, säger hon att det fortfarande finns mycket kvar att förbättra.

 – Det ses inte som feminint. Första reaktionen är ofta att vikter, muskler och grenar som den här bara är för män. 

Kvinnor inom sport stöter regelbundet på nedlåtande kommentarer. När Lehtovaara började frågade hennes killkompisar om hon ville se ut som en man. 

– Skämt eller inte, det kan påverka den som hör det.

  • Viktiga händelser inom damidrottshistorien
  • Kvinnor deltog i sport redan i forntida civilisationer.
  • Under medeltiden spreds kristendomen i Europa, med patriarkaliska tankesätt om ”det svagare könet som inte klarar fysisk ansträngning.”
  • År 1900 fick kvinnor delta i moderna OS. Innan dess ansågs idén opraktisk, ointressant, oestetisk och inkorrekt.
  • År 1966 sprang Bobbi Gibb som första kvinna inofficiellt Boston Maraton, världens äldsta maraton. Ett år senare deltog Kathrine Switzer, då officiellt, och fortsatte springa trots att man försökte riva bort hennes nummerlapp.
  • År 1980 godkändes officiellt tävlingar i bodybuilding för kvinnor. Tidigare gällde skönhetstävlingar där deltagarna kunde förlora om de hade ”för stora” muskler. 
  • Under 90-talet började många organisationer göra större satsningar på damidrotten. 
  • Först 2012 skickade alla OS-länder kvinnor till spelen. 
  • Först 2023 får kvinnor delta i internationella 50 kilometer långa längdskidåkningstävlingar. 

Kvinnoidealet har växlat mycket genom tiderna. Fram tills nyligen var idealet att vara smal. Tills runt 2017 var Victoria’s Secret-modellen ett noggrant konstruerat skönhetsideal för hur kvinnor skulle se ut. Man önskar att skönhetsideal skulle vara något som hör till det förflutna. Enligt Lehtovaara är många tidningar och vissa influerare fortfarande väldigt snäva i det de visar upp. Hon tycker att man genom träning kan frigöra sig från pressen från skönhetsidealen. 

– Det är ingen skillnad för mig idag om jag är stor eller liten. Det som spelar roll är att min kropp är en maskin jag kan göra allt möjligt tufft med.

”Vi är på väg mot det bättre”

Lehtovaara konstaterar att trots att män kan vara biologiskt starkare kan kvinnor också vara starka och klara sig bra, ju tidigare barn ser kvinnliga förebilder, desto mer normaliserat blir det.

Hon blickar tillbaka på när hon spelade basket och minns att männens matcher fick betydligt mer uppmärksamhet. 

– Folk tyckte det var “riktig sport”.

Lehtovaara tror dock vi är på väg mot det bättre. För det tackar hon speciellt sociala medier.

– Med hjälp av sociala medier kan vi kvinnor själv bestämma vad vi vill se och vad som ska vara idealet. 

Alexandra Lehtovaara tycker att det är viktigt att kvinnor visar en ärlig bild av sig själv. Bild: Sonja Sajavaara

Enligt Lehtovaara ligger ansvaret för att förändra kulturen hos oss alla. Dessutom ger hon tips åt kvinnor som funderar på att börja idrotta.

– Sport ger oss möjligheten att göra det vi verkligen vill och inte bry oss om vad andra tänker. Leta fram din egen grej och kör hårt.

Senaste nytt

Tidningen 3/23

Kiasma har två nya queer-temade utställningar Hur cykelvänligt är Helsingfors? Kan man fira vappen utan alkohol? Vägarbeten i Helsingfors – störande eller nödvändiga? Havis Amanda tar en semester Studentteaterns nya produktion Energi – men till vilket pris? Måsar skapar kaos vid torgen ”Tatueringar är mitt sätt att uttrycka mig själv” Rädda maten!