Petra Laiti är en finlandssvensk same. Hon är sekreterare för Suomen saamelaisnuoret, (ungf. Finlands unga samer) och sitter med i City-Sámit ry:s styrelse. På samernas nationaldag, den 6.2, ger hon sin åsikt om den politiska konflikten mellan majoritet och minoritet.
– Det var några år sedan det negativa beslutet om ILO-169 protokollet fattades. Vid tidpunkten var vi såklart alla rätt nedstämda. Det hade lagts ner en massa tid på beredandet av protokollet, säger Laiti.
Diskussionen har varit fryst flera år nu och riskerar att förbli det.
– Politiker och finländare i allmänhet vet sällan så mycket om oss samer och då man inte är säker på sin sak vågar man inte agera.
Att samerna förblir lite av ett mysterium för oss är inte så överraskande egentligen. Mången av oss har aldrig fått lära oss om samer och deras kultur i grundskolan. Detta är något Laiti vill ändra på.
– Jag tror att ett förnyande av läroplanen skulle vara en bra grej. Om folk lärde sig om oss och inte bara snappade upp stereotypier och fördomar skulle vi förstå varandra bättre.
Ett nytt lagförslag om att lägga in två timmar samiska i läroplanen har lämnats in till undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml). I år kommer skolorna dessutom att ordna mer undervisning om samerna 100-års jubiléet till ära.
– Redan två timmar är absolut bättre än inget alls och kunde medföra förändring.
Förändringen är dock inte alltid positiv.
– Alla godkänner oss inte som ursprungsbefolkning och vi är inte ute efter assimilation. Vi är mer än bara en språklig minoritet. Vi har vår egen kultur, vårt eget folk.
Framtidstro
Laiti ser ändå fördelarna med ökad vetskap om samer som fler än nackdelarna. Visst är hon orolig för samerna och deras framtid, de är ett utrotningshotat folk och de behöver hjälp av majoriteten för att få igenom förändringar.
– Samerna ensamma är inte tillräckligt starka. Därför behöver vi majoritetens stöd, vilket vi kanske kan få genom ökad vetskap.
Framtiden bär med sig många problem och öppna frågor. Kommer samer att kunna hålla kvar vid sina traditionella levnadssätt som fiske och renskötsel? Vad händer då klimatförändringen fortsätter? Hur kommer industrin och gruvdriften i Lappland att utvecklas? Laiti ser ändå på framtiden med glimten i ögat.
– De yngre samerna lär sig språket bättre än förr. Läromaterialet har förbättrats. Dessutom har ett samiskt daghem öppnat i Helsingfors. Jag vet inte i vilken form samerna kommer att finnas här om 100 år men vi kommer att finnas här. Ungdomen är vårt hopp!