Data och algoritmer styr redan nu våra liv. Stora företag som Google och Facebook samlar in massvis av data om sina användare som nu räknas i miljarder. Akademiska forskaren Arto Klami önskar att individen i framtiden är mindre beroende av de stora företagen.
– Vi producerar data hela tiden, men vi har dessvärre inte ett lätt sätt att själva utnyttja den. Genomsnittsmedborgaren är helt beroende av de företag som samlar in hens information.
En obalans som Klami gärna skulle vilja rätta till.
– Målet är att ge individen en möjlighet att själv utnyttja sitt dataflöde. Att kunna skapa egna algoritmer. Dessa ska hålla koll på personens humör och vanor. Baserat på det kan rekommendationer göras för att underlätta personens liv.
Hur kommer maskininlärning, algoritmer och artificiell intelligens att se ut om 50 år? Klami har en tydlig vision.
– Jag föreställer mig en service som kan förutspå nästan alla mina behov. En service som fixar transport före jag ens visste att jag var på väg någonstans. Ungefär som röstkontrollerade sökmotorn SIRI, om hon fungerade.
Det som hela panelen på seminariet är ense om är att makten finns hos de som kontrollerar dataflödet. Men tillgång är inte allt. Man måste också veta hur man använder sig av data. Det är här individen förlorar rejält i relation till de stora företagen. Vi tvingas lita på att den information vi delar ut används för att gynna oss.
Airi Hautamäki, professor emerita i socialpsykologi och psykologi, ger sitt perspektiv inom frågan.
– Delvis kan man se det som en önskedröm: tekniken blir en god mor som alltid finns där. Men det finns också en kontrollaspekt. Om jag delar med mig så här mycket information finns det alltid en risk att någon kommer att använde det mot mig, precis som i många populära dystopiska framtidsvisioner, till exempel George Orwells 1984.
Hautamäki påminner att det finns etablerade maktstrukturer. Deras intressen stämmer inte alltid överens med hela mänsklighetens behov. Det sägs att information är makt, så om framtidens ”super SIRI” vet allt om oss ger det också mycket större möjligheter för grupper att manipulera oss. Ett liknande fenomen finns redan idag i form av falska nyheter som skapar ”bubblor” där den fabricerade verkligheten överskuggar den egentliga.
Speciellt under framtida vintrar. Det kommer inte nödvändigtvis att regna oftare, men mängden nederbörd per regnskur kommer att öka.
Världen blir allt mer urban. Mer än hälften av alla människor bor i dag i stadsområden. Klimatforskaren Leena Järvi beskriver de utmaningar som framtidens städer står inför.
– Vi förstår oss fortfarande dåligt på hur stadsområden påverkar klimatet. Problemen är mångdimensionella, säger Järvi.
Tanken brukar vara att det är mest effektivt att bygga tätt så att motortrafiken minskar. Enligt Järvi leder det till att man också måste bygga högre, vilket kan leda till att luftkvaliteten försämras avsevärt då avgaser och damm inte längre vädras ut. Fenomenet plågar redan många av världens största miljonstäder.
När det gäller Helsingfors kommer ökade översvämningar att vara den mest påtagliga följden av klimatförändringen. Helsingfors ligger vid kusten och havsytan stiger hela tiden. Enligt klimatforskare Jouni Räisänen kommer också mängden regn att öka.
– Speciellt under framtida vintrar. Det kommer inte nödvändigtvis att regna oftare, men mängden nederbörd per regnskur kommer att öka.
Om 100 år kan Finlands medeltemperatur vara upp till sex grader varmare. Om man däremot lyckas minska utsläppen kan temperaturförändringen stanna på två grader. Förändringen innebär att vintrarna blir avsevärt varmare medan somrarna skulle se en mildare ökning i medeltemperaturen.
Konkret betyder det att Finlands sydliga klimatzon sprider sig 60 kilometer norrut var tionde år. Snö- och istäcken påverkas av förändringen. Också vegetationen påverkas på längre sikt. När man firar Finlands 200-årsdag får man alltså njuta av Helsingforsväder i Uleåborg.
Var ska nästa miljard människor bosätta sig? Forskaren Tuuli Toivonen är inriktad på stadsplaneringstemat.
– Förändringar i både befolkningsmängden och miljön sker i enastående takt.
År 2050 beräknas det finnas nästan 10 miljarder människor på jorden. 66 procent av dem förväntas bo i stadsområden.
– De områden och städer som förbereder sig inför dessa stora förändringar har också de bästa förutsättningarna att klara sig bra i en osäker framtid, säger hon.
Toivonen utlyser globalt tänkande när det gäller framtida stadsplanering. Klimatändringen kommer sannolikt att orsaka nya flyktingkriser som kan sätta oväntade belastningar på infrastrukturen. För att lösa problem av den här kalibern krävs tätt samarbete och globalt tänkande.
Det låter logiskt, men Hautamäki förklarar varför det är så svårt för mänskligheten att enas om ett gemensamt mål.
– Så länge det har funnits människor har det också funnits ”vi och dem”. Man hör till sin egen grupp och dehumaniserar ofta en annan grupp som tillhör ”det andra”. Tyvärr krävs det nog att filmen Independence Days ondskefulla utomjordningar skulle anfalla jorden. Då skulle alla komma överens.
