Flygbränsle är skattefritt. Inte en enda cent skatt behöver betalas, om bränslet inte används av ett privatplan, vilket sällan är fallet. Det samma gäller flygbiljetter, medan den reducerade momssatsen 10 procent tillämpas på tågbiljetter.

Det finns många hinder, men även några möjligheter

Det finns inget hinder för att avskaffa skattebefrielsen på nationell nivå så att en flygbiljett beskattas. I till exempel Sverige finns det sedan april 2018 en flygskatt som dock slopas från och med 1 juli 2019 eftersom det var val i september 2018 och regeringen byttes ut efter valet. Skatten är 60 kronor (ca 6 euro) för flygresor inom Sverige och EU, 250 kronor (24 euro) för andra flygresor med en längd under 6 000 kilometer och 400 kronor (38 euro) för andra flygresor med en längd över 6 000 kilometer.

Däremot är det inte lika enkelt att beskatta bränslet. En bränsleskatt skulle förvränga marknaden minst, eftersom skatten skulle kunna vara exakt samma för varje koldioxidton producerat av bilar och producerat av flygplan. Med en biljettbaserad skatt är alltid någotdera trafikslag artificiellt mer konkurrenskraftigt. Till exempel blir flygskatten på en biljett 20 euro medan en bilresa som orsakar lika stora koldioxidutsläpp har en skatt på 15 eller 25 euro.

Varför inte bara beskatta flygbränslet på samma sätt som annat trafikbränsle? EU har ingen beskattningsrätt, men kan styra genom direktiv och förordningar nationell beskattning.

Det beror på den internationella Chicagokonventionen från 1944, som förbjuder beskattning av flygbränsle. Europeiska unionen harmoniserar sedan i enlighet med fördraget beskattningen i EU så att kerosinet inte får beskattas av Finland.

Det skulle vara möjligt att införa en beskattning av flygbränsle inom inrikesflyg eller genom tvåsidiga konventioner. Hittills är Nederländerna det enda landet inom EU som har infört beskattning för inrikesflyg.

Det finns även vilja

Egentligen motsätter sig inte EU den här beskattningen, utan har redan i några år talat inför Internationella civila luftfartsorganisationen ICAO för att undersöka ifall det går att införa beskattning på kerosin så att beskattningen fungerar internationellt och på ett harmoniskt sätt.

Även Finland har velat tillämpa bränsleskatt, men på ett internationellt harmoniskt sätt, så att alla länder är överens om reglerna.

Ifall en skatt skulle införas, måste länder utanför EU godkänna förändringen. Bland annat USA och Australien har tidigare motsatt sig bränsleskatt.

Beskattning av flygbränsle kommer säkert att införas i det långa loppet.

Inom EU har det även debatterats om att införa andra verktyg i kampen mot klimatförändringen. Då politikerna i EU förhandlade om det nya utsläppshandelssystemet år 2014, talade de redan då om att inkludera flygtrafik i utsläppshandeln. En inkludering blev inte av, och systemet gäller för tillfället endast industrin.

I framtiden kommer antagligen även utsläppshandelssystemet att utvidgas till internationell flygtrafik.

 

Fakta: Utsläppshandel

Alla EU-länder deltar i ett gemensamt system där företagen måste köpa rättigheter till att släppa ut en viss mängd koldioxid.

Den sammanlagda mängden rättigheter minskas år för år och alla företag kan därmed inte fortsätta på samma bana.

Utsläppen minskas där det är mest ekonomiskt lönsamt att göra det och till slut är bara de utsläppen kvar som är dyra att avskaffa. Utsläppen minskas alltså på ett ekonomiskt optimalt sätt.

Privatpersoner kan också köpa rättigheter om de vill och därmed minska utsläppen snabbare än politikerna i EU har bestämt.

 

Tåg och förnybara bränslen skulle vinna mark

SFP:s Europaparlamentariker Nils Torvalds ställer sig positiv till åtgärderna.

Enligt Torvalds skulle en uppdatering av Chicagokonventionen möjliggöra beskattning av flygbränsle och det skulle fungera som ett incitament för flygbolagen att sluta med fossilt flygbränsle och i stället börja använda förnyelsebart bränsle.

Torvalds poängterar att en annan åtgärd som kunde fungera skulle vara att ta med den internationella flygtrafiken i EU:s utsläppshandelssystem.

Det är i vissa fall möjligt att även dra ner på själva trafiken.

– Till exempel i Nederländerna och Belgien funderar man på att helt och hållet sluta med flygtrafiken mellan huvudstäderna och i stället utveckla rälstrafiken, säger Torvalds.

Även De Grönas Europaparlamentariker Heidi Hautala vill att en bränsleskatt införs. Hon säger att det vore kanske lättast om alla länder införde skatten separat men att det vore bäst om en sådan skatt införs på EU-nivå. Men Hautala ser det som ett problem att EU-länderna måste vara ense om skatter. Beslut med kvalificerade majoritet skulle alltså inte räcka.

– Det kan vara krångligt att få samtliga länder bakom beslutet, bedömer Hautala situationen.

– Förhandlingar om att inkludera flygtrafiken i utsläppshandeln har framskridit bättre. Det pågår sådana på ICAO-nivå och resultat kan förväntas i slutet av året, säger Hautala.

Likt Torvalds ser Hautala tågtrafiken som en lösning för att minska utsläpp. Hautala skulle göra det lättare att boka internationella tågresor.

Bild: Contando Estrelas / CC-BY-SA 2.0

 

 

Läs även:

Intresset för klimatförändringen har inte ökat – åtminstone inte i USA