Dialekter är en rikedom i språkets mångfald – men glöm inte standardsvenskan

Att det finns dialekter är en rikedom för finlandssvenskan och de kan stärka en persons identitet. I vissa situationer är det ändå nödvändigt att ha tillgång till ett standardspråk.

Under 40- och 50-talen var standardsvenska mest önskvärt, då allt fler invånare fick möjlighet till en akademisk utbildning. Caroline Sandström, lexikograf, huvudredaktör för Ordbok över Finlands svenska folkmål och forskare i dialekter på Institutet för de inhemska språken, har flera decenniers erfarenhet i forskning om dialekter. Enligt Sandström fick folk från landsbygden större självkänsla under årtiondena före sekelskiftet, vilket ökade användningen av dialekter. Man slutade alltså dämpa sin dialekt eftersom det ansågs tillhöra ens identitet.

– Dialekter kan stärka ens identitet och de är inget att skämmas över. Tvärtom, anser jag att dialekter är en rikedom för språket, säger Sandström.

Fastän dialekter kan anses vara en rikedom för finlandssvenskan, ligger det i deras natur att de inte är normerade. Dialekter kan därför skapa klyftor mellan folk från olika områden, särskilt mellan dem vars dialekter inte har så många gemensamma drag.

”Det är bra att ha tillgång till ett standardspråk, men det betyder inte att man behöver slopa sin egen dialekt”

Sandström påpekar att olika dialekter har olika melodi och intonation. Varje dialekt har sina egna drag som kännetecknar dem, exempelvis bortfall av vissa bokstäver eller förlängning av antingen vokaler eller konsonanter. De har också sina egna variationer av onomatopoetiska ord, alltså ljudhärmande ord som låter som något som de representerar. Dessutom har dialekter sina alldeles egna ord, vilka folk från andra regioner kan ha svårt att förstå. Särskilt österbottniska dialekter har vissa anpassade lånord från amerikansk engelska. Områden vars invånare är en blandning av både svensk- och finskspråkiga tenderar också att låna ord från varandras språk och anpassa dem till sina egna dialekter.

Dialekter har ingen standard som de måste hålla sig vid, utan de formas fritt av invånarna i regionen och utvecklas under tiden med bland annat lånord. Eftersom vissa dialektala drag kan skapa missförstånd eller språkmurar, är det nyttigt att ändå kunna använda sig av ett standardspråk, i synnerhet i mer formella situationer. Beroende på situationen kan det också kännas naturligt att använda olika versioner av ens dialekt.  

– Det är bra att ha tillgång till ett standardspråk, men det betyder inte att man behöver slopa sin egen dialekt, påpekar Sandström.

 

I podden Vad säger du?! kan du lyssna på Alexandra och Casimir sätta sina dialekter mot varandra och diskutera finlandssvenska dialekter.

 

Senaste nytt

Fanat-ish – podden om fankultur

Tidningen Smocka 3/2022