Reformen blev dyr för staten men studielånskompensation sporrar till utexaminering

Studiestödsreformen år 2017 skulle leda till inbesparingar för staten och förbättra de studerandes ekonomiska situation. Nu rapporterar Statens revisionsverk att reformen kostat mer än dubbelt så mycket som planerat.

Reformen har lett till att många studerande fått högre inkomster, men har också visat sig vara mycket dyr. Budgeten för bostadsstöd överskreds med 75 miljoner euro och för studielån med 45 miljoner euro. Betydligt fler valde att ta ut sitt studielån än väntat, vilket ledde till högre offentliga utgifter. De ökade utgifterna för bostadsstödet kan enligt revisionsverkets rapport bero på att studerande valt att flytta till dyrare bostäder.

Den nuvarande modellen, med studiepenning, studielån och allmänt bostadsbidrag betonar studielånet. Sedan 2014 har Folkpensionsanstalten återbetalat 40 procent av studielånet som överstiger självrisken på 2 500 euro ifall studierna slutförts inom utsatt tid. År 2017 sänktes studiepenningens belopp och studielånet utökades, samtidigt som de flesta studerande började få allmänt bostadsbidrag istället för studiestödets bostadsbidrag.

Avsikten med återbetalningen av studielån var att sporra studerande att utexaminera sig snabbare och ta sig ut i arbetslivet. Det här har lyckats då andelen som avlade högre högskoleexamen inom utsatt tid ökade med 5 procentenheter bland de som började studera år 2014. Också på yrkesanstalter har en liknande trend synats. Staten kan alltså dra nytta av en högre sysselsättning och färre som behöver bidrag. Den lägre studiepenningen har också lett till inbesparingar.

Studiestöden har möjliggjort att fler studerar på heltid, men skuldsättningen har också ökat. Särskilt vid yrkesanstalter har studerande haft problem med att betala tillbaka sitt studielån. Skuldproblem kan också orsaka att studerande inte vill vidareutbilda sig efter andra stadiet, varnar Statens revisionsverk.

Senaste nytt

Fanat-ish – podden om fankultur

Tidningen Smocka 3/2022