Att bli vuxen är en komplicerad process och ungdomar i dag lever i en miljö som är i konstant utveckling. Många är speciellt oroade för att ta fel beslut då det gäller val av studieplats och karriär.

Redaktör: Sara Moring och Vendla Fagerudd

Ungdomar i dag växer upp i ett samhälle som präglas av kriser och ett överflöd av valmöjligheter. Över hälften av ungdomarna i åldrarna 15–19 känner ångest inför framtiden, enligt siffror från tankesmedjan Magmas ungdomsbarometer år 2022. Oro för att inte välja rätt studieplats och att inte lyckas i arbetslivet anges som två bidragande faktorer, tillsammans med ångest kring de pågående samhällskriserna. Enligt psykologen Édua Holmström är den här osäkerheten befogad men inte enbart negativ.

– Ungdomar är konstant utsatta för osäkerhet och situationer där de inte kan allt. I dag är det svårare att uppfatta hur världen fungerar, säger Holmström.

Det finns många olika faktorer som påverkar hur vi ser på vuxna. I västvärlden hör det till vuxenlivet att till exempel skaffa en egen bostad och göra sig ekonomiskt oberoende av sina föräldrar, säger Holmström. Hon beskriver övergången från ungdom till vuxen som en lång process och konstaterar att samhället blivit mer komplicerat under det senaste årtiondet.

– Ju mera kunskap det i allmänhet finns, desto mindre känner sig ungdomar och som om de inte klarar av att vara vuxna, men det är helt okej. Ingen individ kan kunna allting.

Vuxenhet byggs i en gemenskap

Enligt Holmström är vuxenhet något som byggs upp i interaktion med andra och i relation till andra. Man blir vuxen genom att se på andra och blir självständig genom delaktighet i grupper och gemenskaper utanför sin familj. Holmström betonar att det är viktigt att inte bara se på sin egen utveckling, utan på den position man innehar i en större gemenskap.

– Vuxenhet är ett socialt fenomen, det är inte något som sker i ett vakuum. Om man åldras utan gemenskap kallas det alienering, inte vuxenhet.

  • Tjänster för unga vuxna
  • Navigatorn: Erbjuder rådgivning om precis vad som helst. Det finns navigator-lokaler i nästan alla kommuner i Finland.
  • Stödchatten Ärligt talat: En anonym chatt för finlandssvenska i åldern 13-29 år där man kan få stöd av professionella handledare eller psykologer.
  • Luckans Unginfo: Luckan har många olika tjänster bl.a. ”hitta rätt” tjänsten som hjälper med att hitta tjänster på svenska, ”våga fråga” en anonym frågetjänst om allt från arbete till fyskisk, psykisk och sexuell hälsa.
  • Befolkningsinstitutets chattar: ger sexualrådgivning och rådgivning om problem i parförhållanden.
  • SVEPS Ungdomsverkstad: en avgiftsfri tjänst som hjälper unga ta sig in i arbets- eller studielivet och ger stöd med andra aktuella frågor som ekonomi eller rehabilitering.
  • Det finns också många stöd som FPA eller Folkhälsan kan erbjuda dig som ung vuxen!

Holmström understryker att det finns många tjänster och nätverk som stöder ungdomars väg till vuxenlivet i Finland.

– Det finländska samhället stöder ungdomar att bli mer självständiga. Man kan diskutera ifall de strukturer som finns är tillräckliga, men jag tycker att det är fint att de finns. På global nivå är det inte alls en självklarhet.

Enligt ungdomsbarometern behöver unga ändå mer information om arbetslivet och hur de sköter sin ekonomi. Trots den mängd aktörer som finns är det många unga som faller mellan stolarna. I rapporten efterlyses också lagstiftning som skyddar unga mot överskuldsatthet.

Samtidigt som det finns många olika stödformer som hjälper ungdomar att anpassa sig till vuxenlivet ställer samhället också konkreta krav på vilken roll en ung vuxen ska ha i samhället.

– Det finns en förväntan hos många av oss att man som vuxen ska bidra till det arbete som upprätthåller samhället och de samhällstjänster man själv har fått dra nytta av hela uppväxten. När man blir aderton blir man också rättsligt ansvarig för sig själv.

Ansvarstagande och att tolerera ovisshet

Enligt Holmström är att ta saker för givet, skylla på andra och inte ta ansvar för sig själv typiskt omoget och barnsligt beteende.

– Vuxenhet handlar mycket om att kunna avgöra i vilka situationer man behöver bete sig vuxet och när man får vara lite mer barnslig. Till exempel förväntar sig arbetsgivare att vi ska ta ansvar medan det inte finns samma krav när man umgås med sina vänner.

Just att ta ansvar är enligt Holmström en av vuxenlivets hörnstenar. Till ansvarstagandet hör att kunna erkänna sina brister, vilket är en oundviklig del av varje människas liv.

– Att vara vuxen är att tolerera ovisshet, en enskild människa kan inte ha svar på allting. Den osäkerhet som präglar ungdomstiden är kanske också något de flesta vuxna skulle må bra av att utsättas för lite oftare.

Holmström anser att det är en bra sak att kunna erkänna att man inte känner sig vuxen. Det är en känsla som följer oss genom hela livet och det viktiga är att kunna bedöma när man bör bete sig vuxet och ta ansvar. Det är också enligt Holmström viktigt att känna till när man kan vara mer barnslig eller när man behöver hjälp.

– Man blir aldrig riktigt fullständig eller färdig, det är helt okej att inte känna sig vuxen. Det som är viktigt är hur man beter sig. Det vi gör i världen har en direkt påverkan på hur vi ser oss själva.

För mer om ämnet, lyssna på Smockas podd, Barnsligt Vuxen:

Senaste nytt

Tidningen 3/23

Kiasma har två nya queer-temade utställningar Hur cykelvänligt är Helsingfors? Kan man fira vappen utan alkohol? Vägarbeten i Helsingfors – störande eller nödvändiga? Havis Amanda tar en semester Studentteaterns nya produktion Energi – men till vilket pris? Måsar skapar kaos vid torgen ”Tatueringar är mitt sätt att uttrycka mig själv” Rädda maten!