Att studera på tredje stadiet är inte alltid lätt. Även för de starkaste kan det bli jobbigt att ta hand om sitt mående och sin ekonomi, och samtidigt få studierna att framskrida. En del halkar efter i studietakten och om pressen blir för stor kan man tvingas hoppa av.
Johanna Baarman är ledare för uppsökande ungdomsarbete på Sveps. Sveps är en ungdomsverkstad som jobbar främst med unga som är utanför studie- och arbetslivet. Hon säger att marginaliseringen av studerande på tredje stadiet börjar med att man regelbundet är frånvarande från skolan. Efter en längre tid blir det svårt att ta tag i saker och återvända till skolan.
– Ofta mår man kanske inte så bra psykiskt, vilket gör att kontakten med skolan helt enkelt minskar, säger Baarman.
Marginalisering handlar om att man blir isolerad från samhället på något vis. Baarman säger att det finns många faktorer som bidrar till det. För att få studiestöd måste studerande avlägga en viss mängd kurser. Om studerande inte avlägger kurser inom utsatt tid avbryts studiestödet, som påverkar ekonomin – som i sin tur påverkar det psykiska måendet.
– Det blir som en ond cirkel.
Baarman säger också att det inte alltid hänger på den enskilda individen, utan det finns strukturer i vårt samhälle som leder till att man blir marginaliserad. Regeringens nya beslut om nedskärningar som riktas mot studerande gör att man riskerar bli utanför samhället, även om man inte vill det.
– För en del kan det vara en ekonomisk fråga om man klarar av att studera eller inte, säger Baarman.
En påverkande faktor för marginalisering är hur den ekonomiska situationen sett ut hemma, och var man vuxit upp. Så det handlar inte om enbart en enskild individs förutsättningar eller livssituation.
– Jag tänker att det kan finnas en grupp unga som har sämre förutsättningar att få ekonomin att gå ihop så att man klarar av att studera, säger Johanna Baarman.
Det är också svårt att veta hur utbrett fenomenet faktiskt är. Forskare definierar marginalisering på olika sätt. De är inte överens om arbetslöshet automatiskt gör att man klassas som marginaliserad.
I och med regeringens nedskärningar blir risken för segregering aktuell. Baarman påpekar att de som kommer från medelklass eller höginkomsttagarfamiljer har bättre möjligheter att studera och eventuellt få ekonomiskt stöd. De som kommer från låginkomsttagarfamiljer har inte samma möjlighet.
– När regeringen vill höja på procenten som utexamineras från tredje stadiet, som sjunkit de senaste tio åren, så talar regeringens planer mot varandra tänker jag, säger Baarman.
Om man har någon i sin omgivning som kämpar med att komma i gång med vardagen, kan man hjälpa genom att försöka prata om saken med personen. Redan att försöka hitta rätt tjänster att komma i kontakt med är till stor hjälp, säger Baarman.
– Blir någon hemma för länge är det dags att sträcka ut en hand.