År 2006 började biodlare märka att något skumt var på gång med bikolonier runtom i Europa och Nordamerika. Arbetarbina hittade aldrig tillbaka till kuporna efter att de samlat in nektar och de bin som fanns kvar i kuporna klarade sig inte på egen hand. Stora mängder av bin dog. År 2008 var situationen som värst och 60 procent av alla bikupor som gick förlorade berodde på syndromet som fick namnet Colony Collapse Disorder (CCD).
Lyckligtvis hittade man en orsak till problemet. Man kom fram till att neonikotinoider, en typ av växtbekämpningsmedel som användes i odlingar, skadade binas lokalsinne så att de inte hittade tillbaka till bikupan. Efter att man slutade använda ämnet har fallen av CCD minskat betydligt, men binas problem är långt ifrån över.
– Det finns många olika faktorer som kan påverka binas situation så det går inte att hitta en bov. Det finns olika sorters bin som fungerar olika och förhållandena varierar också, förklarar Arttu Malkamäki som är doktorand i skogsvetenskaper vid Helsingfors universitet.
Gift i bekämpningsmedel är en orsak men till exempel parasiter som spridits runt världen skapar också ett hot. Malkamäki tror ändå att det största problemet är att naturens mångfald håller på att minska drastiskt.
”Problemet med naturens mångfald borde få lika mycket uppmärksamhet som klimatförändringen. Det är de facto ett mer akut problem.”
När skogar och fält med en stor variation växter och djur ersätts med stora odlingsmarker där bara en växt får plats är bina i knipet. Också om de kunde samla nektar från odlingsväxterna är det bara en liten tid under året som växten blommar. Bina får ensidig näring och kan samla den bara under en liten del av året.
Hur kan vi då rädda situationen och få bina att må bra igen? Enligt Malkamäki är det bästa sättet att föra en aktiv dialog med organisationerna som orsakar problemen och att planera matproduktionen bra.
– Jordens befolkning ökar hela tiden och vi alla måste få mat, så det är inte en lätt uppgift. Men om man ökar vetskapen bland konsumenterna och gör informationen lättare tillgänglig om hurudan mat som gynnar naturens mångfald kunde det påverka produktionen, säger Malkamäki.
Det finns redan positiva exempel på hur konsumenternas standarder har påverkat produktionen. Janne Hukkinen som är professor i miljöpolitik tror att skapande av miljöpositiva brand kring organisationer är det snabbaste och mest realistiska sättet att skapa en förändring. Många partier vill minska beskattningen på ekologiskt producerade produkter. Då skulle konsumtionen styras mot ekologiska produkter. Men det är svårt att få beskattningslagar igenom. Hukkinen tycker att det går snabbare att skapa brand.
–Sociala medier har en stor potential att påverka konsumtionsstandarderna. Men det måste handla om stora massor som går åt samma håll, säger Hukkinen.
När nyhetshusen i Tyskland höjde på standarderna för sitt tidningspapper ändrade de finska cellulosatillverkarna på sin produktion så den blev mer ekologisk. Men Hukkinen tror inte att samma fenomen kunde ha skett om Finlands medier gjorde ett liknande beslut. Marknaden är för liten.
Det finns alltså ett litet ljus i ändan på tunneln för bina. Kanske de tillsammans med resten av världen inte går under inom de närmaste åren, men det kräver stora ändringar i matproduktionen och miljöpolitiken. Vetskapen och satsningarna för att rädda naturens mångfald måste öka.
–Problemet med naturens mångfald borde få lika mycket uppmärksamhet som klimatförändringen. Det är de facto ett mer akut problem som redan gått mycket längre, säger Malkamäki.
Det här kan du göra för att rädda bina:
- Välj certifierade produkter och livsmedel, till exempel rejäl handel- och ekoprodukter.
- Kolla vilka företag som agerar enligt WWF:s standarder och använd deras produkter.
- Sprid kunskapen om riskerna med att naturens mångfald minskar. Ändringar sker när stora massor går åt samma håll.
- Rösta på politiker och partier som har på sin agenda att främja naturens mångfald.
