I augusti 2021 blev det lagstadgat att alla har läroplikt tills de är 18 år eller tills de tagit examen. Då det här blev klart riktades en del kritik mot beslutet. Många sakkunniga oroade sig över att förändringen skulle öka pressen för de som av olika orsaker inte kan eller vill fortsätta till andra stadiet.
– De som har haft mycket frånvaro på grund av psykiska problem, eller de som har svårigheter med att klara av den sociala delen i skolan gynnas nödvändigtvis inte av en utvidgad läroplikt, säger Johanna Baarman, ledare för uppsökande ungdomsarbetete vid ungdomsverkstaden Sveps.
Sveps är en kommunal stödtjänst som hjälper ungdomar som avbrutit andra stadiet och som behöver hjälp med skoltrötthet, psykisk ohälsa och utanförskap.
På Sveps har man inte ännu märkt att den förlängda läroplikten skulle ha orsakat fler problem för ungdomar. Baarman har ändå några aningar om vilka utmaningar som kan bli synliga i framtiden. Bland annat blir stöd och hjälp för de elever som har svårigheter med skolgången allt viktigare.
– För att undvika att ungdomar som har det svårt hamnar utanför, så måste man se till att det inte finns några kryphål i systemet. Kommunen och studiehandledare bör ha koll på att elever får rätt stöd och uppföljning, säger Baarman.
Baarman säger att den förlängda läroplikten ändå kan gynna de elever som har haft svårigheter att hitta motivationen för studier på andra stadiet. Framöver finns det mera resurser för handleda elever som funderar på vad som intresserar dem. Det kräver att skolorna lägger tillräckligt med tid på handledning.
Eleverna behöver också förberedas för skolbytet som övergången till andra stadiet ofta innebär.
– En elev som är ängslig inför att byta skola behöver goda förberedelser på hur miljön kommer att se ut och vad skolbytet kommer att innebära. Även skoltrötta elever behöver tid och resurser för att orka gå i skolan, säger Baarman.
Regeringens syfte med att förlänga läroplikten var att öka jämlikheten och höja kompetensnivån i Finland. Baarman hoppas på att målen uppfylls, men hon tror att det fortfarande kommer finnas en viss del unga där kravet på att gå i andra stadiet inte löser något.
– Jag hoppas ändå på att den gruppen minskar, vårt system i Finland är ändå sådant att man oftast behöver andra stadiet för att kunna bygga en stabil framtid, säger Baarman.