Musk har haft ett konto på plattformen sen 2009, och har sen dess samlat på sig över 83 miljoner följare. Hans tweets har blivit kända för sin förmåga att påverka, till exempel under 2019–2020 drev Musks tweets om kryptovalutan ”Dogecoin” upp valutans värde markant. Valutan nådde sin topp under tiden som Musk aktivt tweetade om den, men har sedan dess dalat igen i värde.
Musks intresse för plattformen är alltså mycket långvarigt, men det är först under början av detta år som Musk satte köpet i rörelse. Mellan januari och början av april i år köpte Musk totalt 9,2 procent av Twitters aktier. Som följd av detta meddelade Twitters VD Parag Agrawal att Musk kommer att gå med i Twitters styrelse. Musk skulle då ingå i styrelsen i två år, men styrelsemedlemmar får inte äga mer än 14,9 procent av Twitters totala aktier. Fem dagar senare visade det sig att Musk hade tackat nej till styrelseplatsen.
Från avslag till affär
14 april ställde Musk ett bud på att köpa hela plattformen för 54,20 dollar per aktie, vilket sammanlagt värderar företaget till ungefär 43,4 miljarder dollar. Twitter ställde sig mycket negativt till budet inledningsvis, och styrelsen tog till en så kallad “giftpiller” taktik som hade som mål att driva upp aktiepriserna så högt att det skulle göra det för dyrt för Musk att köpa hela företaget.
Trots motstridigheten från Twitters sida så höll styrelsen och Elon Musk ett möte om köpet söndagen den 24 april där Musk presenterade sin plan för plattformen. Efter mötet började Twitters styrelse seriöst överväga budet. På måndag kväll kom nyheterna om att Musk har köpt majoriteten av plattformens aktier för en summa på 44 miljarder dollar. Vad innebär nu detta?
En arena för yttrandefriheten
Musk har sagt att köpet kommer att innebära förändringar på medieplattformen. 14 april diskuterade han i en Ted Talk några av de förändringarna han vill göra på Twitter. Då lyfte han främst fram att han vill skapa en arena för yttrandefrihet, och på det sättet öka samhällets tillit till plattformen. Han vill också öppna upp algoritmens källkod för att få mer transparens för dess användare, ta bort bottar och sluta med permanenta avstängningar. Hur förändringar kommer att ta form i praktiken är dock inte helt klart.
Twitters användare har blandade känslor om Musks köp av plattformen.
– Att Elon Musk kommer ta bort bottar och troll genom att verifiera konton tycker jag är bra och behövs. Men det dåliga är att han kommer låta Trump komma tillbaka, som tidigare varit bannlyst. Jag tror att Twitter kommer som helhet att bli mera polariserat, säger Twitter-användaren Oliver Käcko angående köpet av Twitter.
En annan användare som väljer att vara anonym förhåller sig mera kritiskt till Elon Musk som ägare av Twitter.
– Jag tycker han har redan tillräckligt mycket makt, och som ägare av Twitter får han ännu mera. Han är dessutom en kontroversiell person som själv tweetar opassande och kränkande saker, så jag tycker att han inte är en lämplig ägare.
Frihet eller krigszon?
Musk säger att han vill ge användarna på Twitter större frihet och därmed stärka demokratin på plattformen. Den amerikanske nationalekonomen Robert Reich är av annan åsikt. I hans analys av köpet som publicerades i The Guardian, säger han att Musk inte söker frihet åt användarna utan snarare frihet åt sig själv.
– Musk har sagt att Twitter ska bli en digital “town square”, en mötesplats där alla röster ska få bli hörda. Men han har också talat om Twitter som en krigszon. Vilkendera av dessa två scenarion som förverkligas ska bli intressant och lite skrämmande att se, säger Mats Bergman som är biträdande professor och docent i kommunikation vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.
Källor: Svenska Yle, The Guardian, TED, Hindustan Times